En rad olika sjukdomar och besvär kan göra det extra svårt för barn att sova gott. Om du misstänker att ditt barns sömnbesvär beror på sjukdom eller funktionshämningar, bör du ta kontakt med vårdcentralen eller en läkare för att få mer specifika råd.
Även föräldrar som är bra på att hantera ett oregelbundet sömnmönster kan uppleva att de måste lära barnet att sova. Sömnen är viktig för att barnet ska vara så väl rustat som möjligt för den utvecklings- och lärprocess det befinner sig i.
Både föräldrar och fackfolk har starka känslor och klara uppfattningar när det gäller en del av de metoder som används för att få barn att somna och åsikterna går vitt isär. Försök att lugna barnet i sängen först. Ofta räcker det att prata lite och ändra barnets liggställning.
 
Vissa barn har svårt att lära sig somna på egen hand eller att sova hela natten, även när föräldrarna skapar alla förutsättningar med goda vanor och fasta rutiner. Andra sover bra, men har vant sig vid att sova i föräldrarnas säng varje natt, vilket kan gå ut över deras nattsömn. Både barnet och föräldrarna kan bli väldigt utmattade av sömnbrist.
Hur allvarliga ska sömnproblemen vara innan du tar till en ”sömnkur”? Det finns flera olika faktorer att ta hänsyn till. Den första och viktigaste frågan är om barnet själv är tillfreds eller om det är trött och håglöst under dagen. Du måste också fundera på om barnets sömnproblem går ut över resten av familjen och kanske över parförhållandet. Tänk också på hur detta påverkar förhållandet mellan dig och ditt barn. Blir du mer otålig och mindre tillmötesgående mot barnet än du borde vara?
Även föräldrar som är bra på att hantera ett oregelbundet sömnmönster kan uppleva att de måste lära barnet att sova så att det har bästa tänkbara förutsättningar för den enorma utvecklings- och lärprocess som det är mitt uppe i. Vissa bestämmer sig då för att hjälpa barnet att få in ett sömnmönster. Ett första steg är att inse att det är föräldrarna som måste förändra sitt beteende för att barnet ska få bättre vanor
 
Det här är ett minfält. Både föräldrar och fackfolk har starka känslor och klara åsikter när det gäller en del av de metoder som används för att få barn att somna, och åsikterna går vitt isär. Alla vill ju helst göra det som är ”rätt” och bäst för barnet, men det är lätt att bli förvirrad av de diskussioner som förs kring sömn och sömnmetoder. Vissa anser att det inte skadar barnet att gråta ett par minuter några kvällar, om belöningen är en bättre nattsömn och alla fördelar det i sin tur för med sig. Andra hävdar att en sådan metod handlar om att bryta ner barnets vilja och att det kan försvaga barnens tillit till föräldrarna – och resten av världen – om det lämnas för sig själv med sin gråt.
På senare tid har också forskare hävdat att det kan leda till bestående hjärnskador om barn får ligga och gråta för sig själva. Detta förnekas i sin tur av andra specialister som menar att i så fall hade vi haft hela generationer av hjärnskadade eftersom så många av oss har legat och gråtit som barn. Oavsett vilken metod du väljer är det alltså troligt att din mamma, din svärmor, vårdcentralen, grannarna och folk du pratar med på bussen kommer att ha starka åsikter om den. Då gäller det att inte låta sig provoceras, utan att ta ett djupt andetag och komma ihåg att det är ditt ansvar. Som förälder måste du själv bilda dig en uppfattning om vad som är bäst för ditt barn.
En sak som är mycket viktig är att om du kommer fram till att det är dags att göra något åt sömnproblemen måste du vara bestämd! Om barnet har fått vänja sig vid att själv styra sin dygnsrytm, kommer du med all säkerhet att stöta på kraftigt motstånd från barnet. Det är inte helt enkelt att genomföra en plan för att få barnet att sova, särskilt inte om du väljer en metod som leda till gråt och vilda protester. Vi är ju programmerade för att reagera på barnets gråt. Då är det viktigt att se längre än till ögonblickets förtvivlan och hålla fast vid tanken att det är det bästa för ditt barn på sikt.
 
BRA PLANERING
Det är viktigt att välja rätt tidpunkt för sömnprogrammet. Välj gärna en helg eller en annan period när ni som är föräldrar vet att ni inte har så många andra krav. Ni måste vara utvilade och motiverade, och om båda ska genomföra metoden tillsammans är det viktigt att allt är bestämt på förhand, så att det inte uppstår någon oenighet om hur den ska genomföras. Om kuren inleds och sedan avbryts halvvägs kan problemen lätt förvärras.
Det är också viktigt att ni kan upprätthålla och förstärka de vanor som inarbetats med den här metoden även efteråt. Därför är det inte så klokt att börja med metoden precis före semestrar eller annat som kan göra det svårt att hålla fast vid rutinerna. I så fall riskerar ni att behöva börja på nytt igen efter kort tid.
SÖMNTILLVÄNJNING UTAN GRÅT
Den här metoden är ett alternativ för föräldrar som har svårt att acceptera att barnet ska behöva gråta sig till sömns. Metoden går ut på att man tar upp barnet när det gråter, ger det tröst och lugnar det. Så snart barnet är lugnt läggs det i sängen igen. Detta får man kanske göra många gånger, för barnet lär sig att det får gos och tröst så fort det gråter. Men efterhand förstår barnet att efter trösten händer inget annat än att det blir lagt i sängen igen och då minskar motivationen för att fortsätta protesterna. Även med den här metoden kan det vara klokt att lugna barnet i sängen först. Ibland kan det räcka med att man pratar lite och kanske ändrar på barnens liggställning.
 
PLANERAT UPPVAKNANDE
Om barnet vaknar vid ganska fasta tidpunkter under natten kan det vara en idé att väcka och trösta barnet 15–30 minuter före ett sådant förväntat uppvaknande. Här måste man i förväg ha registrerat när uppvakningarna brukar äga rum. Efter att ha väckt barnet lugnar man det på samma sätt som man brukar. Efterhand förskjuter man det planerade uppvaknandet så att barnet får allt längre perioder med oavbruten sömn.
 
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelSängvätning, snarkande och sömngående
Nästa artikelSex under graviditeten
DELA