SÄNGVÄTNING
Det är först när barnet har fyllt fem år som man talar om sängvätning. Före den perioden kommer de flesta föräldrar att uppleva att barnen kissar i sängen ibland. Man skiljer mellan så kallad primär enures (barnet har ännu inte varit torr under natten) och sekundär enures (barnet har börjat kissa i sängen under natten efter att ha varit torr under en period).
Det kan finnas flera olika orsaker till sängvätning, både fysiska och psykiska. Ärftliga faktorer spelar också in. Sekundär enures utlöses ofta av förändringar i omgivningen, till exempel föräldrarnas skilsmässa eller en flytt.
 
I regel går sängvätningen över av sig själv – och det är viktigt att förmedla detta till barnet som ofta skäms över problemet. Om sängvätningen fortsätter tills barnet ska börja skolan kan det vara bra att ta kontakt med skolhälsovården eller husläkaren. Många har positiva erfarenheter av att låta barnet skriva upp de torra nätterna i ett schema. På så sätt bidrar man till att sätta fokus på de torra nätterna i stället för de våta. Kom ihåg att din viktigaste uppgift här är att reducera barnets skamkänsla och oro inför sängvätningen. Bestraffning tjänar ingenting till.
 
SNARKANDE
Vissa små barn snarkar och detta kan reducera både sömntid och sömnkvalitet. Föräldrarna bör vara uppmärksamma på om barnet har andningsstopp och problem att få tillräckligt med luft och om de sover oroligt. I så fall bör man ta kontakt med en öron-näsa-halsspecialist. Ett så allvarligt snarkande kan ge ADHD-symptom och i extrema fall så kallat failure to thrive-syndrom, ett tillstånd där barnet inte går upp i vikt på grund av sjukdom eller känslomässiga problem. Ofta beror snarkandet på förstorade eller falska mandlar. Om besvären är omfattande är det aktuellt med operation, och de flesta kommer då omgående att märka en förbättring.
 
SÖMNGÅNGARE
Det är inte så vanligt att barn går i sömnen innan de kommer upp i skolåldern, men det kan förekomma. Det är inte skadligt i sig, men du måste se till att barnet inte kan skada sig eller komma ut genom att öppna dörrar eller fönster. Sömngångare bör inte sova överst i våningssängar. Fundera också över barnsäkringen av trappor och andra möjliga faror i huset.
 
Om du av en eller annan anledning är mycket orolig för den lilla nattvandraren, finns det larm som utlöses när barnet går upp från sängen.
Sömngångaren kan vara i gång i mer än en halvtimme. Ofta är det inga problem att leda barnet tillbaka till sängen.
 
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelVakna, somna, vakna…
Nästa artikelBarn med speciella behov – om olika metoder
DELA