"Fördelningen av föräldraledighet är inte bara en fråga för den enskilda familjen utan en central demokratifråga." Det skriver pappaforskaren Roger Klinth, författare till boken "Göra pappa med barn", och Affi Kölevik, verksamhetschef på fackförbundet SKTF.
Pappor-ta-ut-mer-föräldrapenning-Roger_Klinth Pappor-ta-ut-mer-föräldrapenning-Affie_Kölevik
Papporna har blivit mer fega. Andelen pappor som tagit ut sin del av föräldraledigheten har inte ökat utan snarare minskat, även om det är på marginalen. Vi vill se en förändring.
 
Sverige har en unik historia vad gäller aktivt faderskap. Vi var det första land i världen som införde rätten till betald föräldraledighet för män (1974). Till skillnad från de flesta jämförbara länder har ett aktivt faderskap varit en viktig kugge i ett större jämställdhetspolitiskt sammanhang. Jämställdheten har byggt på en tanke om delat ansvar mellan män och kvinnor, såväl vad gäller familjens försörjning som barnens vård och omsorg.
 
Småbarnspappor jobbar mest övertid
Det finns dock tecken som talar för att den process som successivt stärkt männens roll i familjen och kvinnors position på arbetsmarknaden har stannat upp. TCO:s pappaindex visar att 60 procent av dagens svenska småbarnsfäder inte tar ut någon föräldraledighet under barnets första år. I själva verket är den högsta faktiska arbetstiden för män aldrig så hög som just under småbarnsåren. Småbarnspapporna är den grupp på arbetsmarknaden som arbetar mest övertid, trots att de befinner sig i en livsfas där mängden obetalt hemarbete sannolikt befinner sig på en toppnotering. Det anser vi vara helt oacceptabelt då männen behövs i familjen i lika stor utsträckning som kvinnorna.
Det är nästan alltid kvinnorna som anpassar sig till omgivningens krav och tar ut majoriteten av föräldraledigheten. Bakgrunden till detta handlar om sociala och ekonomiska ordningar inom familjen, yrkeslivet och politiken. Detta skapar låsningar och ofrihet för både män, kvinnor och barn. För att bryta detta mönster krävs mod och vilja till utveckling på samtliga nivåer – inte minst hos de män som gör valet att använda eller inte använda sin rätt till föräldraledighet. Att män använder denna rätt är helt centralt för deras egen och deras barns skull, men också för kvinnornas möjligheter i yrkeslivet och samhällslivet i stort.
 
Delad föräldraledighet – en demokratifråga
De val som görs i familjen påverkar med nödvändighet större samhällsordningar och maktstrukturer. Det handlar om karriärmöjligheter, lönebildning och inflytande över de samhälleliga strukturerna i stort. På detta sätt blir frågan om fördelning av föräldraledigheten en central demokratifråga och inte bara en fråga om familje- och föräldrarelationer. Det är dock hoppfullt att män, enligt TCO:s undersökningar, säger sig vilja ta ett större ansvar för hem och barn, men det handlar om att gå från ord till handling. Mäns mod och vilja att bryta ny mark måste stöttas av ekonomiska incitament, men även genom en aktiv policy, såväl på enskilda arbetsplatser som i politiken i stort.
 
/Roger Klinth, historiker och pedagog vid Linköpings Universitet
Affi Kölevik, verksamhetschef Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund region sydost
Vad tyckte du om artikeln?