Barnet vill ha allt möjligt i affären och du säger att du inte har pengar till allt möjligt. Den lille ser på dig med stora ögon och säger: "Kan du inte bara använda kortet då?" Pengar är mer abstrakt nu än då vi var små. Här får du några tips om hur du lär ditt barn enkla begrepp så att de förstår det där med ekonomi.

Minstingen räcker kanske precis upp till kassan om han står på tå men vill så gärna ge pengen till kassörskan själv. Det är stort att betala. Men när barnen är med mamma och pappa på shopping är det inte säkert att de ser en endaste sedel eller peng. Istället får de kanske äran att trycka på den gröna knappen som godkänner kortbetalningen.

– En treåring vet att man betalar i butiken och han förstår att vi behöver ett betalkort. Men det är svårare att förstå att pengarna kan ta slut. Treåringen ser inte värdet på varan men kan förhålla sig till att han kan få en sak. Så kanske han behöver lite tid att bestämma sig för vad han vill ha, säger konsumentekonom Sidsel Sodefjed Jörgensen.

I skolåldern börjar de förstå

Forbrukerøkonom Sidsel Sodefjed Jørgensen

Sidsel Sodefjed Jörgensen
Foto: DnB NOR

När barnen är sex-sju år kan vi börja att prata om att allt inte kan köpas. Samtidigt är barn väldigt konkreta och vissa kan då börja bekymra sig för att det inte finns tillräckligt med pengar och att de då är fattiga.

– Under finanskrisen var det många barn som hörde föräldrarna prata om att de var rädda för att förlora sina jobb. Eftersom barn är konkreta behöver de veta att det finns tillräckligt med pengar till mat, kläder och det de behöver. Generellt går det att förklara att ingen kan köpa allt men att många kan köpa mycket. Och att familjen måste välja vad de ska köpa, säger Jörgensen.

Hon menar att de tär viktigt att lära barn att de måste spara innan de kan få något och att de kanske måste vänta lite, och prioritera. Små barn kan ha stor glädje av en spargris och det är bra att ha en spargris de kan öppna själva. Då kan de spara till något de själva kan köpa snart, se och räkna pengarna.

Lär med lördagsgodis
De flesta barn får lördagsgodis och detta kan vara en bra utgångspunkt för att lära mer om pengar. Låt säga att barnet brukar få en tablettask. Då skulle man kunna säga att den motsvarar värdet av tre kolor. Och om barnet bara väljer en liten godispåse kan det köpa mer nästa lördag.

– Brukar du ge barnen en färdig påse kan du från sex-årsåldern ge dem en tjuga istället. Så kan de välja om de vill använda den eller spara. Barnen kan lära sig att saker har olika värde och ju mer de vill ha desto mer kostar det, säger Jörgensen.

Med fokus på lördagsgodiset kommer också diskussionen om veckopeng. Vissa ger barnen pengar efter behov, andra efter insats. Konsumentekonomen ser gärna att barnen ska göra något innan de får pengarna så att de lär sig ta ansvar.

– Pengar kommer inte bara nerdimpande från himlen. Och vi vill väl inte ha det så att bara barnen skriker tillräckligt högt och länge så får de sin vilja igenom, säger hon.

Statskassan
Genom att prata med barnen om ekonomi kan föräldrarna ligga i framkant. En som har sett att barn har intresse och förstålse för pengar är psykolog Magne Raundalen. Han har varit på många dagis och pratat med fyra-femåringar. Utgångspunkten för samtalen har varit begreppet ”statskassan”.

– Barnen ser framför sig att detta är stället där Sverige har sina pengar och att statsministern bestämmer. En femåring kan förstå att pengarna kommer från försäljning av varor och tjänster och att föräldrarna betalar skatt, säger Raundalen.

Eftersom landet har utgifter måste staten få in pengar. Dessa kan användas till dagis, vägar, polis, sjukhus och skolor. Många barn är väldigt stolta över att föräldrarna betalar skatt. Därmed kommer samtalen ofta in på yrken och att föräldrarna måste jobba för att få pengar.

– Många barn tror att pengarna kommer från banken och att jobben måste betala pengarna till banken. Flera av föräldrarna jobbar i det offentliga och får därmed pengar från statskassan, säger Raundalen.  

Tips på hur man kan förklara

Banken: Barnen är uteslutande positiva till banken eftersom de menar att banken vaktar pengarna så att tjuvar inte får tag i dem. Du kan förklara att i banken har mamma och pappa en spargris som kallas konto. Det är våra pengar men det är inte lika mycket i dem som i statskassan. De vuxna bestämmer hur pengarna ska användas. När vi betalar något flyttas pengarna från ett konto till ett annat. Banken är egentligen den som hjälper oss att flytta pengarna.

Bankkort: Barnen känner till kortet, och – var försiktig – barn minns lätt en fyrsiffrig kod och kan ropa ut den i butiken. Men de saknar begrepp om vad som kan hämtas på kortet. Mamma och pappa måste vakta kortet. När vi är i affären drar vi kortet genom en liten dator och den ger banken besked om att våra pengar ska flyttas över till butikens bank. Detsamma sker när vi betalar räkningar.

Bankomat: Detta är en dator som kan läsa bankkortet och se hur mycket pengar man kan ta ut. Datorn kollar hur mycket pengar det är i spargrisen idag och så kan vi ta ut en del av det. Vi måste vakta pengen ordentligt.

Valuta: Barn funderar en del på det där med att resa och att man använder olika pengar i olika länder. Det kan vara kul att växla pengar, och vissa kostar mycket medan andra kostar lite.

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelNär samarbetet med exet inte fungerar
Nästa artikelSå undviker du bristningar
DELA