Här följer en liten sammanställning av de vanligaste komplikationerna kring förlossningar.
Klipp i mellangården
I vissa fall kan det vara aktuellt att lägga ett snitt i mellangården. Syftet är att förstora öppningen så att barnet kommer ut. Åsikterna om metoden skiljer sig åt bland vårdpersonal i Sverige. Förr trodde man att det var bättre att lägga ett snitt än att mamman fick bristningar. Tills för bara några år sedan trodde man att kvinnan läkte bättre med snitt. Detta har visat sig inte stämma. I dag är det vanligast att man snittar endast om barnet måste ut snabbt på grund av syrebrist eller annat allvarligt tillstånd. Snittet läggs under lokalbedövning.
 
Sugklocka och tång
Dessa verktyg används när det är viktigt att få ut barnet fort eller om mamman är så utmattad att hon inte orkar krysta.
 
Sugklocka är ett redskap som använder vakuumkraft. Man sätter den på barnets huvud och när mamman krystar drar barnmorskan/läkaren. När barnet kommer ut kan huvudet vara lite deformerat, men det rättar vanligtvis till sig inom en vecka.
Tången har samma användningsområde som sugklockan, men går snabbare att lägga. Barnet kan bli lite mörbultat och få blåmärken. Mamman får lokalbedövning runt slidöppningen och barnet kan få smärtstillande i efterhand eftersom det kan bli lite brutalt att födas på detta sätt. Det är också vanligare att kvinnan brister mer när dessa redskap används.
 
Kejsarsnitt
Under ett kejsarsnitt lägger en läkare ett snitt i kvinnans mage och livmoder och plockar ut barnet den vägen. Ett planerat kejsarsnitt betyder att det är just bestämt i förväg, före beräknat förlossningsdatum. Ett akut kejsarsnitt görs under pågående förlossning om värkarbetet inte går framåt som det ska och mammans och/eller barnets hälsa är i fara.
 
Planerat kejsarsnitt
Det finns många orsaker till ett planerat kejsarsnitt, till exempel:
 
– Barnet ligger i säte (med stjärten nedåt) eller på sidan
– Barnet har en känd sjukdom
– Mamman har havandeskapsförgiftning
– Mammans bäcken är för trångt
– Moderkakan blockerar utgången för barnet
– Kvinnan har stark förlossningsrädsla

Ett planerat kejsarsnitt görs vanligen en vecka före planerat förlossningsdatum. Ingreppet görs antingen under narkos eller med epidural eller spinalblockad. Det vanligaste är det senare, det vill säga att kvinnan är vaken. Kvinnan får en kateder före operationen för att tömma urinblåsan. Läkaren gör ett litet, ofta horisontellt snitt ovanför blygdbenet och ett andra snitt i livmodern. Därefter lyfts barnet ut. Det tar cirka fem minuter från start tills barnet är ute. Att sy ihop såret tar cirka en halvtimme.

 
Akut kejsarsnitt
Kejsarsnitt kan också göras under pågående förlossning om det blir komplikationer. Dessa kan vara:
– Livmodermunnen öppnar sig inte
– Barnet rör sig inte nedåt i förlossningskanalen som det ska
– Barnets hjärtljud visar att det är stressat
– Moderkakan riskerar att lossna för tidigt (risk för stark blödning)
 
Akut kejsarsnitt läggs under spinal, epidural eller narkos.
När beslutet om akut kejsarsnitt tas är det ofta bråttom, vilket kan göra upplevelsen dramatisk och orolig. Sjukhuspersonalen kanske inte hinner prata med er om vad som händer och det skapar naturligtvis oro. Efteråt har man tid att gå igenom vad som hände i lugn och ro.
 
Mamman tas till ett återhämtningsrum efter ingreppet och barnet följer med om det inte behöver undersökas närmare.
 
Man kan få ont i såret dagarna efter födseln. Det finns också en risk för att det tar lite längre tid att komma igång med amningen. Men komplikationerna efter kejsarsnitt har minskat radikalt de senaste åren.
 
 
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelFödsloställningar
Nästa artikelSå räknas vikt, längd och ålder ut
DELA