Uncategorized"Det värsta är känslan av skam"

”Det värsta är känslan av skam”

Av Pernilla Gudmundsson 63 Uppdaterad 03.08.11

- Jag oroar mig ständigt för att något oförutsett ska dyka upp. Ibland undviker jag medvetet folk. Det är jobbigt att svara på frågor om var vi varit på semestern, även om det är välmenande. Men det värsta är känslan av skam, säger Carina, mamma till två barn och långtidssjukskriven undersköterska. (bilden är en illustrationsbild.)

Sedan några år tillbaka har hon svårt att få ihop ekonomin och lider av att inte kunna ge sina barn samma möjligheter som andra barn i omgivningen.

–  Jag förekommer hellre diskussioner och försöker få ihop pengar när min dotter frågar efter något. Jag har egentligen inte råd, men hon går på dans precis som sina kompisar. Månaden den skulle betalas åt vi bara rester från frysen.

Det var i samband med den andra graviditeten som situationen började gå fel. Carina fick så svår foglossning att hon blev sjukskriven. Ovanpå det utvecklade hon havandeskapsförgiftning och fick ligga inlagd på sjukhus.

– Min äldsta dotter Tindra var då tre år. Hade jag inte haft min mamma som ryckte in vet jag inte hur det skulle ha gått. Tindras pappa och jag hade redan brutit vårt förhållande och han valde att helt försvinna ur Tindras liv.

Flyttar runt

Carina utvecklade en sned höft och lider sedan dess av starka smärtor i ryggen. Något som omöjliggör arbete inom vården. Idag är Tindra sex år och lille Tiger tre. Carina lever ensam med barnen och kämpar för att få ihop en dräglig tillvaro.

– Vi har redan flyttat tre gånger. Så fort det dyker upp en billigare hyresrätt i området försöker vi få den. Nu bor vi i en tvåa med en hyra på fyratusen i månaden. Det ger femtusen över till allt annat. Som mat, kläder, försäkringar, hygien, busskort, el, telefon.

Ännu är barnen små och kostnaderna rimliga. Men barnen blir äldre och mer medvetna.

– Märkeskläder och andra prylar som mobiler kan vi glömma. Men många småpojkar i området spelar ishockey och jag bävar för den dag då jag tvingas säga nej om Tiger vill göra det. Det kommer vi helt enkelt inte ha råd med.

Carina är inte ensam i sin situation. Enligt Rädda Barnen lever 220 000 svenska barn i fattigdom. Det motsvarar cirka 11 procent. Siffran tar dels hänsyn till vilka barn som lever med försörjningsstöd och dels om barnfamiljernas disponibla inkomst räcker till det mest nödvändiga.

Barnfattigdomen på väg uppåt igen

Mellan 2007 och 2008 ökade antalet barn som fick försörjningsstöd med cirka 2000 barn. Mellan 2008 och 2009 var ökningen cirka 12 000 barn, enligt Socialstyrelsen.

Låg inkomststandard mäts utifrån disponibel inkomst dividerat med ett mått för levnadsomkostnader. Anledningen till att också detta mått används är att många är berättigade försörjningsstöd, men aldrig ansöker om det. För 2008 var ökningen ungefär lika stor, procentuellt sett, i båda mätgrupperna.

Sedan bottennoteringen år 1997, då 22 procent av de svenska barnen räknades som fattiga, har antalet minskat totalt sett. Det är först det senast granskade året, 2008, som kurvan vänt upp något.

Politikerna anklagar varandra

Under våren blev barnfattigdomen ett politiskt slagträ i debatten och de olika partierna anklagar varandra. Å ena sidan har siffrorna ökat det senaste året, under regeringen Reinfelt. Å andra sidan var siffran som högst under regeringen Persson.

-Om det nu är så att man är väldigt överens om att barnfattigdom egentligen borde tillhöra det förgångna och att man vill avskaffa detta så har vi nu satt en prislapp på barnfattigdomen. Det skulle kosta 15 miljarder att avskaffa den, säger forskaren Tapio Salonen, som undersökt situationen på uppdrag av Rädda Barnen, i tidskriften Socialpolitik.

– Jag vill inte ha lyx och flärd, säger Carina. Jag skulle bara önska mig ett liv med mindre oro, och att kunna ge mina barn samma möjligheter som alla andra.

Läs mer: Allt tuffare situation för barnfamiljer

Lär ditt barn om pengar

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna:

7 miljötips för familjer som vill sluta använda plast

• Använd tygpåse eller väska istället för plastpåsar när du handlar. När det är möjligt, köp matvaror som inte är plastförpackade. • Använd matlåda i stål eller glas...