Vi har nyss firat FN-dagen. Världsorganisationen som klubbade igenom De Mänskliga Rättigheterna 1948. Kvinnors brist på mänskliga rättigheter är fortfarande mer regel än undantag i världen. Och hur står det egentligen till med världens mammor?
”Fler människor dör av bristande mödrahälsa än i aids, malaria och tuberkulos tillsammans. Och då ska man komma ihåg att graviditet egentligen inte ens är en sjukdom.” Det skriver tidningen Amelias
redaktionschef Anna Larsson.
Anna Larsson om mödradödligheten
Sverige är kanske världens bästa land för mammor. Här har riksdagen gett kommunerna klartecken att införa vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus delas ut till föräldrar som delar på jämställdheten. Socialdemokraterna har sitt förslag om att utöka föräldraförsäkringen med en månads extra vardag-med-barn-tid. Jag, och andra med mig, suckar och tycker att det enda rimliga på vägen mot ett jämställt Sverige är att individualisera föräldraförsäkringen och dela upp den fifty-fifty mellan föräldrarna.
 
Men det är ändå skillnad på en mild snuva och kolera.
 
Sverige toppar Rädda barnens mammaindex, tätt följt av Norge och Island. Sämre ställt har mammorna det i Niger, Chad och Jemen. Fler än ett av sex barn dör före sin femte födelsedag och fler än ett av tre barn är undernärda. Nästan hälften av befolkningen har inte tillgång till rent vatten och bara tre flickor på fyra pojkar går i skolan.
 
Ifjol lanserade RFSU ”Mammakampen” med mamma-ambassadörer som Kattis Ahlström och Katarina Wennstam i täten i ett försök att rikta uppmärksamheten på en av vår tids stora skandaler:
 
Det är 40 år sedan FN förklarade familjeplanering som en mänsklig rättighet. Men fortfarande dör 1 500 kvinnor om dagen i samband med graviditet. Det är en dold katastrof bortom drastiska händelser som
tsunamin, jordbävningar och orkaner som det talas väldigt lite om. Ändå dör sammantaget fler människor av bristande mödrahälsa än i aids, malaria och tuberkulos tillsammans.
 
Och då ska man komma ihåg att graviditet egentligen inte ens är en sjukdom.
 
De fattigaste av världens fattiga är kvinnor. Risken för en kvinna i Västafrika att dö i samband med graviditet är en på tolv (för en kvinna i väst bara en på 4 000). Det genomförs nästan 20 miljoner osäkra aborter varje år och 70 000 av dem slutar med att kvinnan dör. Hiv och aids drabbar i stora delar av den fattiga världen i störst utsträckning kvinnor, i många länder är majoriteten av de nysmittade gifta flickor i tonåren. I länder som Etiopien gifts flickor bort och blir gravida när de själva bara är barn. Deras kroppar är för små och deras underliv trasas sönder vid förlossningarna.
 
Allt det här kan vi ändra. Om vi vill.
 
Mödradödlighet skördar fler liv än aids, malaria och tuberkulos men får, på grund av mäktiga konservativa krafter (tänk kristen höger, påven och islamister i ohelig allians), mindre pengar i stöd. Trots att reproduktiva rättigheter är en nyckelfråga i bekämpningen av världens fattigdom. Och trots att det är ett uttalat mål från FN att fram till 2015 minska mödradödligheten med tre fjärdedelar och erbjuda universell tillgång till reproduktiv hälsa (ett mål som inte på långa vägar kommer att uppfyllas).
 
Surfa in på rfsu.se och gå med i mammakampen du också. Var med och kämpa för mödravård, preventivmedel och säkra aborter åt alla. För om kvinnorna får makten över sin sexualitet och själva kan bestämma hur många barn de ska ha ökar möjligheten att de kan försörja sin familj. Då får fler barn gå i skola och då kan fattigdomens onda cirkel brytas.
 
Och det vill vi väl?
 
Anna Larsson
 
Anna Larsson är redaktionschef på tidningen Amelia och skriver kolumner i Svenska Dagbladet varje
fredag. Hon bor vid Skurusundet i Nacka utanför Stockholm med sin sambo Sverker, dotter Freja, 12 och katten Mixi. På fritiden är hon tränare för Frejas fotbollslag och spelar själv i korplaget Bara Bajare.
Vad tyckte du om artikeln?