"Vi diskuterade detta på väg till jobbet i morse. Både jag och hustrun känner väl inget direkt behov av att ytterligare aktivera pojkarna. Är vi på jobbet, är de på dagis och har massor med aktiviteter. När vi är lediga så är vi tillsammans. Vi sparkar boll, tränar cykel, spelar spel, kör med bilar, åker på utflykt med mera. Jag förstår inte när aktiviteten skulle passa in?"

”Man vill ju göra det som är bäst för sina barn och man vill, både för sin egen och för barnens skull, ha en så stressfri vardag som möjligt. Att stoppa in organiserade fritidsaktiviteter nu, skulle definitivt öka stressen och eftersom inte G (i det här fallet) inte uttryckt några önskemål om fotbollsskola, så kändes valet lätt för oss. Det blir inget.

 

Men sedan börjar man fundera. Om alla barn får gå på aktiviteter, så vill ju vi vara sämre. Man vill ju inte att killarna ska bli utanför, med föräldrar som har massa konstiga principer som sätter krokben för dem. I en social kontext vill man ju gärna vara som andra. Och vad jag hört så ÄR 4-5-åringar på aktiviteter. Det är fotbollsskola (såklart), ponyridning, gymnastik, innebandy…nån kille på dagis tränar tom. motorcross och har en egen motorcykel…en femåring!? Duger det inte längre att bara vara tillsammans?…”

 

Läs fortsättningen på bloggen här

 

Vad tycker du – har barn för mycket aktiviteter? Kommentera på bloggen!

Vad tyckte du om artikeln?