Det här är inte lätt. Vi flyttade till ett radhusområde just för att våra söner lätt skulle kunna ta sig till kompisar…att det skulle finnas kompisar precis utanför dörren, en pågående fotbollsmatch, hopprepshoppning eller cykelrejs som det bara var att haka på. Det är ju jättebra att det finns kompisar som kommer och vill leka men att få in en fyraåring i hemmet är ju onekligen förknippat med ett visst ansvar.
Jag tycker inte våra killar är tillräckligt stora för att bara knata över till någon. Jag anser att ansvaret tydligt måste lämnas över till en annan vuxen. Vi har talat både med X:s och Y:s föräldrar om att vi vill att de ringer först innan barnen knatar iväg. Men icke. Känner mig irriterad på att de inte respekterar vår önskan, att de inte respekterar sina barn genom att låta dem komma och gå som de vill. Känner mig också irriterad på att de inte bryr sig mer om sina barn. Vill de inte veta i vilken miljö barnen vistas, var de är och hur de har det?…”
