”Förutom en politik som gör det svårare att vara ensamförälder så har regeringen varit noga med att göra det lättare för familjer med två föräldrar.” Det skriver Helene Sigfridsson, generalsekreterare för  Sveriges Makalösa Föräldrar.
Jag sitter nästan dagligen med rapporter som visar hur tufft det är att vara ensamförälder. SCB rapporterar om trångboddhet. Rädda barnen berättar om ökande barnfattigdom. Centrum för folkhälsa visar att ensamföräldrars hälsa inte är bra.
 
Enligt SCBs stora levnadsvaneundersökning som kom i början av december så har hälften av alla ensamföräldrar svårt att klara de löpande utgifterna. Majblommeföreningen delar varje år ut små bidrag till framför allt ensamföräldrar. För några år sedan sökte man om pengar till cyklar eller en resa för att hälsa på släkten. Idag behöver ensamföräldrar be om pengar till barnens glasögon eller mediciner.
 
Det borde finnas en hög medvetenhet om detta i regeringen. En arbetsgrupp borde ha i uppdrag att förbättra för ensamföräldrar. Tyvärr är det enda vi hör ifrån regeringen tystnad. Och faktiskt en politik som gör det ännu svårare att få ihop livspusslet som ensamförälder.
 
Regeringens arbetslinje skulle kunna vara positiv för ensamföräldrar om det fanns barnomsorg som backade upp. Istället behöver kommunerna bara ordna barnomsorg på normal kontorstid. Dessutom finns det ett krav på att man ska vara arbetssökande i hela Sverige, vilket betyder att många ensamföräldrar tvingas flytta ifrån sitt sociala nätverk och blir därför ännu mer beroende av en välfungerande barnomsorg. Försämringar i a-kassan och sjukförsäkringen slår också särskilt hårt mot ensamföräldrar, eftersom sådana inkomster är familjens enda i våra familjer.
 
Förutom en politik som gör det svårare att vara ensamförälder så har regeringen varit noga med att göra det lättare för familjer med två föräldrar. De problem som kärnfamiljen upplever har regeringen valt att lösa med subventioner. Avdrag på hushållsnära tjänster, vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus är politik för kärnfamiljen.
 
I förra veckan fick Göran Hägglund chansen att som landets socialminister berätta hur han tänker hantera den allvarliga situation som ensamföräldrar befinner sig i. Göran Hägglund är kallsinnig och säger att han inte har plånboken med sig. Han hänvisar till den sviktande konjunkturen.
 
Visst är det märkligt att det alltid är ensamföräldrar som ska stå tillbaka eller till och med vara de som bidrar till ett bättre konjunkturläge när det går dåligt för Sverige? Samma sak hände i den stora krisen på nittiotalet då det till exempel sparades in rejält på bostadsbidraget, som främst går till ensamföräldrar. Vi förlorade i genomsnitt 4500 kr per år, och den krisåtgärd som gjordes då har aldrig återställts till det normala.
 
Det är dags att ta en paus i arbetet med att sätta guldkant i vardagen för kärnfamiljen och istället fokusera på hur ensamföräldrars situation kan förbättras. Varje rapport om försämringar är ett dåligt betyg för ett välfärdssamhälle som vårt.
 
/Helene Sigfridsson
Sveriges Makalösa Föräldrar
 
Helene Sigfridsson är generalsekreterare för Sveriges Makalösa föräldra vilka jobbar med att förbättra ensamföräldrarnas situation i Sverige. Helene bor i Bandhagen och är mamma till Otilia 7 år och Noah 5 år.
 
Vad tyckte du om artikeln?