Fostrets utveckling påverkas mycket av mammans kost. Med alla de alternativa kosthållningar som finns i dag är frågan förstås: vad är bra kost?

Det är få saker som diskuteras så flitigt i det moderna samhället som hur man ska äta. Nya dieter dyker upp, många faller på sin egen orimlighet och försvinner lika snabbt, medan andra är mer långlivade.

Det är självklart upp till var och en att bestämma vilken kost man ska äta. Men detta sätts i ett helt nytt ljus så fort man blir gravid. En myt är att man ska äta ”för två”, det vill säga att man ska äta fler kalorier redan från början. Så är inte fallet, däremot är det oerhört viktigt att man får i sig mer mineraler och vitaminer. Från mitten av graviditeten ska energiintaget också öka något. Detta är avgörande för att barnet i magen ska växa och utvecklas.

 
För de allra flesta är det inget svårt att äta allsidigt, tallriksmodellen är en gammal klassiker som fortfarande håller. Kruxet uppstår om man vill bibehålla något specifik sätt att äta på, som till exempel veganmat där alla animaliska produkter utesluts.

Maria Lennernäs, professor i beteendeinriktad mat och måltidskunskap vid Kristianstad högskola:

– Jag anser inte att man bör vara vegan över huvudtaget under tiden man väntar barn. Det finns en mängd nödvändiga ämnen som veganer har svårt att få i sig. Järn, zink, vit B12, vit D, vit A, kalcium samt essentiella fettsyror är bara några exempel, säger hon.

Det nödvändiga proteinet är också ett problem, eftersom den bästa källan är kött, fågel, fisk och ägg.

– Baljväxter och nötter är de enda vettiga vegetabiliska proteinkällorna men då ska man ha klart för sig att de inte är alls lika bra som animaliskt protein, säger hon.

 
Detta gäller också för strikta vegetarianer medan laktoveganer/vegetarianer har det lite lättare.

– Eftersom de äter mjölkprodukter får de i sig B12, vitamin D och kalcium samt bra protein men har lätt att få brist på järn och zink. Järn är mycket viktigt för att fostrets hjärna ska utvecklas, det samma gäller fettsyror i fet fisk.

Laktoovovegetarianer, som kan ha ägg i maten, har ytterligare försprång till proteinet eftersom även ägg är en mycket bra källa.

En diet som kommit starkt på sista tiden är råkost, och det är exakt vad det låter som. Man äter bara frukt, grönsaker och till exempel bönor och linser. Maten får inte värmas över 45 grader.

– Att leva på råkost ger alldeles för lite av det mesta kroppen behöver. Jag kan absolut inte rekommendera den till gravida kvinnor! Upphettning av maten gör dessutom många näringsämnen mer tillgängliga för kroppen. Det är bra att koka morötter och tillsätta lite matfett för att öka näringsupptaget.

Lilla ordlistan om olika kosthållningar:
Vegetarian är en person som inte äter exempelvis ko, gris, kyckling eller fisk.
Vegan väljer bort allt animaliskt och äter enbart från växtriket.
Laktovegan/vegetarian äter all mat från växtriket och även mjölkprodukter (lakto betyder även mjölk).
Laktoovovegan/vegetarian äter all mat från växtriket och även mjölkprodukter och ägg. Ovo betyder ägg (ovarier är ju äggstockar som bekant).
Råkostare (raw food) är en person som endast äter vegetabilier, såsom färsk frukt och grönsaker, groddar, frön, nötter, gryn och bönor som inte kokats eller värms upp till mer än 45°C. Man menar att mat som värmts över 45°C blir sämre eftersom enzymer i livsmedel

Bra mat för gravida:
– 500  gram frukt och grönt varje dag, till exempel två portioner grönsaker och tre frukter
– fisk 2–3 gånger i veckan (var dock försiktig med insjöfisk)
– lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag
– lättmargarin på smörgåsen och flytande margarin eller olja till matlagning
– något av kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag
– potatis, bröd, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, gärna fullkorn!

Källa: Livsmedelsverket

Läs mer:

Kostråd för ammande

 

 

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelJesper Juul: Ska barn ha plikter?
Nästa artikelBabydrömmar – konst eller kitsch?
DELA