Cirka 15-20 procent av alla graviditeter slutar i missfall. Räknar man med alla tidiga missfall som kvinnan själv inte vet om kan siffran bli så hög som 50 procent. Missfallen ökar med stigande ålder hos kvinnan och antal tidigare graviditeter.

Varför får man missfall?
Det kan finnas flera orsaker till missfall:

  • Fel på fostret (kromosomfel, missbildningar)
  • Fel i livmodern (missbildningar, muskelknutor, svikt i livmodershalsen)
  • Fel på hormonproduktionen
  • Immunologisk svikt
  • Infektion
  • Okänd orsak (vanligast)

Fostret
De allra flesta missfall förklaras med att det är något fel på fostret och/eller att ägget inte fäster på livmodersväggen. Tidigt missfall handlar oftast om kromosomfel.

Kvinnan
Hos kvinnan kan det handla om onormala tillstånd i livmodern, till exempel stora muskelknutor, enskilda infektioner eller en hormonell orsak. Utvidgad livmoderhals kan resultera i ett sent missfall. Dålig kosthållning, kroniska sjukdomar, infektioner eller störningar i immunförsvaret kan också orsaka missfall. Kvinnor som röker får oftare missfall än icke-rökande.

Mannen
Om orsaken finns hos mannen kan det handla om onormala spermier eller en blodtyp som kvinnans kropp reagerar negativt på. Hon kan då producera antikroppar mot partnerns blod, antikroppar som i sin tur kan angripa fostret.

I mer än 50 procent av fallen hittar man ingen orsak.

Vad händer?
När ett foster dör slutar moderkakan sin hormonproduktion. Efter ett tag reagerar livmodern med sammandragningar och foster och moderkaka stöts ut.

Symptom på missfall
Smärtor och blödning kan vara symptom på ett tidigt missfall. Smärtorna är ofta mensliknande, kommer ryckvis och kan sitta i ryggen och/eller långt ner i magen. Vissa upplever bara själva blödningen. Efter kraftiga smärtor kan det komma en blodig, geleaktig klump. Missfallet är ett faktum när fostret har stötts ut.

Det finns olika typer av missfall som börjar lite olika. De är:

  • Fördröjt missfall (Missed abortion).
  • Utomkvedshavandeskap.
  • Druvbörd
  • Upprepade missfall

Fördröjt missfall (Missed abortion)
Ibland dör fostret utan att kroppen reagerar med att stöta ifrån sig det. Detta kallas för missed abortion. Ibland kan fostret ha varit dött i flera veckor innan man upptäcker det. Även om fostret är dött kan livmodern fortsätta att växa under några veckor och det är inte ovanligt att man fortsätter känna sig gravid. Graviditetstecknen kan även plötsligt försvinna och känslan av att det inte riktigt står rätt till infinner sig.

Utomkvedshavandeskap
Om man har ont i sidan av underlivet eller svåra smärtor som kan komma från äggledare eller äggstock, kan det vara tecken på ett utomkvedshavandeskap, det vill säga en graviditet utanför livmodern. Vid utomkvedshavandeskap sätter sig det befruktade ägget fast utanför livmoderhålan. Oftast fastnar det i äggledaren, men det kan också sätta sig i äggstockarna, livmoderhalsen eller bukhålan. De flesta utomkvedshavandeskap upptäcks inom två månader efter befruktningen.

Druvbörd
Druvbörd är ovanligt. Vid druvbörd bildas vattenfyllda blåsor istället för ett foster. De flesta druvbörder stöts ut naturligt tidigt i graviditeten, men ibland börjar blödningar och missfall först i tredje eller fjärde månaden. Man kan få kräkningar och molande smärtor.

Upprepade missfall
Om man haft minst tre missfall i följd benämns det upprepade missfall. Det kan drabba både kvinnor som tidigare fött barn och de som inte gjort det. Det är mycket ovanligt. Knappt en procent av de par som försöker skaffa barn råkar ut för upprepade missfall.

Vid misstanke om missfall

  • Kommer det blod från underlivet? Registrera om det är färskt (rött blod) eller gammalt (brunaktigt) blod.
  • Hur mycket blöder du? Tilltagande/avtagande?
  • Har du menssmärtor eller annan typ av magsmärtor i nedre delen av magen?
  • Hur är smärtorna? Tilltagande/avtagande?

Behandling
Det är delade meningar om hur kvinnor ska behandlas vid misstanke om missfall. Vid blödning får de flesta rådet att hålla sig lugna tills blödningen avtar. Om det ser ut som att missfall är oundvikligt är det lite som kan göras för att förhindra det.

Om inte allt har stötts ut vid missfallet görs en så kallad skrapning på sjukhus. Om man får fördröjt missfall sent i graviditeten kan man också få mediciner för att framkalla förlossning.

När ska man söka läkare?
Det är naturligt att söka barnmorska eller läkare vid misstanke om missfall, vid blödning och/eller smärtor eller vattenavgång vid sena missfall. Vädigt ofta blir man hänvisad vidare till gynekolog och eventuellt inlagd på sjukhus för att göra ett vaginalt ultraljud.

Undersökningar
En gynekologisk undersökning avslöjar om det är fråga om missfall. Livmoderhalsöppningen undersöks för att se om den har börjat öppna sig. Vid vaginalt ultraljud ser man om fostret har fäst sig i livmodern. Det kan nämligen också ha fäst i äggledaren. Då kallas det graviditet utanför livmodern eller extrauterin graviditet.

Ultraljudet visar om fostret lever (man kan se hjärtaktivitet från vecka 6). Vid misstanke om fördröjt missfall kan man också se om det finns rester kvar som behöver skrapas. Om ultraljudsbilden är oklar kan man göra om testet efter en vecka. Man kan också mäta om det finns graviditetshormoner kvar i blodet. Detta kan ta tid.

Behandling
Om det är nödvändigt görs en utskrapning av graviditetsrester. Skrapningen är nödvändig för att förkorta blödningen och undvika infektioner. Ingreppet görs som regel under narkos och tar 5-10 minuter. Utskrapet sänds till laboratorium för undersökning men det är sällan man får orsak till missfallet fastställd.

Om fostret är över 12 veckor och dött kan det i vissa fall vara nödvändigt att sätta igång en slags förlossning med medicinering.

Komplikationer
Färre än fem procent av dem som får missfall får komplikationer. Det kan vara:

  • Infektion (symptom: smärta, feber och eventuellt blödning)
  • Blödning som resulterar i ny utskrapning

Efter missfallet
Kvinnor har ofta en blödning 1-2 veckor efter missfallet.

Nytt försök
Efter ett missfall blir de flesta snart gravida igen. Det finns inga facitsvar på hur snabbt man kan försöka igen, men många menar att det kan vara bra att vänta tills man har gått igenom en normal menstruationscykel igen (mensen kommer cirka 3-6 veckor efter aborten). En ny, fräsch slemhinna i livmodern ger en bra utgångspunkt för en ny graviditet.

Vad kan man påverka själv?

  • Fimpa
  • Hitta en sund trivselvikt
  • Stressa mindre
  • Undvik alkohol

Blödning under graviditet

Vad tyckte du om artikeln?  
Nästa artikelVecka 43
DELA