När du blir gravid förändrar sig din kropp. Och du ska gå upp i vikt. Men hur mycket är bra, och hur fördelar sig egentligen den extra vikten?

De extra gravidkilona hamnar inte bara på magen. Brösten växer och du lägger på dig runt höfterna. Dessutom ökar blod- och vätskevolymen i kroppen, och du bygger upp fettreserver som du kommer att ha nytta av när du ammar.

I genomsnitt ökar vikten med mellan 10 och 16 kg under graviditeten. Om mamman är underviktig innan hon blir gravid bör hon lägga på sig mer. Det motsatta gäller överviktiga, som redan har fettreserver att använda och därmed inte behöver gå upp lika mycket i vikt.

Bäst att vara normalviktig när du blir gravid
År 2017 hade 41,5 procent av de kvinnor som skrevs in på mödrahälsovården ett BMI (body mass index) över 25, vilket är gränsen för övervikt. 26,4 procent hade ett BMI som indikerade övervikt och 15,1 ett BMI som indikerade fetma (30 eller mer). Det visar siffror från Socialstyrelsen.

– Det är bekymmersamt att siffrorna fortsätter att öka eftersom högt BMI innebär risk för både mamma och barn. Därför är det viktigt att lyfta den här lite känsliga frågan, liksom att det görs ett preventivt arbete i samhället och att mödravården erbjuder insatser och stöttar kvinnor under och efter graviditet, säger Anna Sandström, föredragande läkare och specialist i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset.

SÅ FÖRDELAR SIG VIKTEN:
Barnet: ca 3,5 kg
Fostervatten: ca 0,8 kg
Bröst: ca 0,4 kg
Vätska i vävnaderna: ca. 1,2 kilo
Moderkaka: ca 0,6 kg
Livmoder: ca 1,0 kg
Blodvolym: ca 1,2 kg
Fettreserver: ca 3,5 kg
TOTALT: ca 12,2 kilo

De första tre månaderna av graviditeten är det vanligt att gå upp och ned ett par kilo. Under resten av graviditeten bör dock viktökningen ske jämnt och gradvis. Den är oftast störst mellan vecka 17 och 24, och mindre de sista veckorna före förlossningen. Om man plötsligt går upp rejält i vikt, blir svullen och vet att man har förhöjt blodtryck ska man ta kontakt med barnmorska eller läkare. Detta kan vara tecken på havandeskapsförgiftning.

Barnet tar den näring det behöver
Många är oroliga över att de är för illamående för att äta och därför inte lägger på sig. Det är viktigt att veta att barnet tar den näring det behöver från dina reserver. Hos de flesta kvinnor ger dessa reserver barnet tillräcklig näring. Och när barnet börjar växa och lägga på sig för fullt har oftast illamåendet gett med sig.

Lägger man på sig för lite under graviditeten ökar risken att få ett barn med låg födelsevikt. Det kan vara negativt för barnet. Dock kan även det motsatta innebära en risk, och mycket stora barn har varit ett problem de senaste åren. En del kallar barnen ”sockerbarn”, då ökat sockerintag hos mamman anses vara en av orsakerna till ökad födelsevikt. Det är större risk för kejsarsnitt och komplikationer när barnet är mycket stort.

Genomsnittsvikten för nyfödda är 3503 gram, enligt Socialstyrelsens statistik för 2017 (dock saknas uppgifter från cirka 3000 födslar i Region Skåne). Pojkarna väger vanligtvis något mer är flickorna.

Varje kilo räknas
Överläkare Unni Mette Stamnes Köpp vid barnavdelningen på Sørlandet sjukhus i Norge avslutade 2013 en doktorsavhandling där hon undersökte faktorer som leder till tidig övervikt och fetma hos barn.

Studier har visat att övervikt i barndomen ofta leder till övervikt också som ungdom och vuxen. Som barnläkare har Unni Mette Stamnes Köpp jobbat mycket med överviktiga barn, och menar att det är viktigt att identifiera faktorer som kan verka förebyggande mot senare övervikt.

– Vi vet att varje kilo räknas. Kvinnor som vill bli gravida bör sträva efter att vara normalviktiga när de blir gravida, säger Köpp.

Tillsammans med medarbetare har hon bland annat sett att faktorer som hög vikt hos kvinnan när hon blir gravid och stor viktökning under graviditeten hänger ihop med hög födelsevikt hos barnet. Födelsevikten ökar i takt med mammans viktökning under graviditeten – det gäller såväl underviktiga som normalviktiga, överviktiga och dem med fetma. Men studierna visade att effekten av viktökningen var störst hos de mödrar som vägde minst.

Önskar rekommendationer baserade på mammans vikt
Unni Mette Stamnes Köpp berättar att man i USA har satt upp riktlinjer för viktökningen under graviditeten. Där rekommenderas viktökning utifrån vilken BMI den gravida har i början av graviditeten. Underviktiga rekommenderas att gå upp 12,5–18 kilo, normalviktiga 11,5–16 kilo och överviktiga 7–11,5 kilo. De med fetma rekommenderas att inte gå upp mer än 5–9 kilo.

– Vi har också undersökt sambandet mellan mammans vikt innan hon blev gravid, viktökningen under graviditeten och övervikt hos barnet när det är tre år. Risken för övervikt hos barnet ökade med 3,5–4 procent per BMI-enhet hos mamman före graviditeten. Detta betyder att barn har omkring 60 procent ökad risk för övervikt om modern har BMI över 35 jämfört med när BMI är på 20, säger Köpp.

Viktökning under graviditeten påverkar även enskilt risken för övervikt hos barnet – oavsett mammans vikt innan hon blev gravid. Fyndet kan betyda att övernäring av fostret beroende på moderns vikt och viktökning ökar risken för senare övervikt, och att ökande förekomst av övervikt hos kvinnor kan förstärka problemet i nästa generation.

Annan forskning tyder på att högre födelsevikt kan spela in för aptitreglering och övervikt hos barnet på lång sikt. Barnläkare Unni Mette Stamnes Köpp och hennes forskningsgrupp vill undersöka detta vidare.

Ät nyttigare
Vissa använder graviditeten som en ursäkt för att äta vad de vill. Det kan straffa sig efter förlossningen när kilona ska bort. Du ska inte äta dubbelt så mycket, utan dubbelt så sunt! Du behöver bara ca 300 extra kalorier per dag. Det motsvarar en extra skiva grovt bröd med ost, en frukt och ett glas lättmjölk. Ingen bör banta under graviditeten.

 

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikel15 saker du bör veta om moderkakan
Nästa artikelHuden förändras – ny glöd eller finnar?
DELA