En del könssjukdomar kan smitta i samband med graviditet och förlossning, och i värsta fall vara skadliga för barnet. Här får du en översikt över de vanligaste sjukdomarna, och vad de innebär för mor och barn.

Sexuellt överförbara infektioner (könssjukdomar) är en beteckning på en grupp sjukdomar som först och främst överförs via sexuell kontakt. Du kan få en sådan infektion om du har haft oskyddat sex med någon som är smittad.

De sexuellt överförbara infektionerna visar sig ofta först som en sjukdom på eller i närheten av könsorganet, och de kan bero på bakterier, virus eller parasiter.

Om man har haft en könssjukdom och blir gravid
Klamydia, gonorré, syfilis och mykoplasma är bakteriella infektioner, som behandlas med antibiotika. Om man har haft en av dessa sjukdomar och genomgått behandling, behöver man inte oroa sig. Man behöver inte berätta för barnmorskan om en tidigare bakteriell infektion om man blev helt frisk av behandlingen.

Hiv, herpes och hepatit B är virusinfektioner. Dessa kan inte behandlas med antibiotika, och man bär på viruset resten av livet. Antibiotika har ingen effekt på virus, men andra mediciner kan bidra till att hålla viruset under kontroll. Läkemedlen kan också bidra till att begränsa symptomen och göra så att man mår bättre. Om man bär på en av dessa sjukdomar är det viktigt att barnmorskan blir informerad om det, så att mor och barn följs upp ordentligt. Så länge man får behandling och uppföljning behöver man inte oroa sig över att man har en virusinfektion under graviditeten.

Om du tror att du kan vara smittad av en könssjukdom under graviditeten
Om man under graviditeten får en sexuellt överförbar infektion, misstänker smitta eller upplever symptom som kan tyda på könssjukdom, ska man testa sig. På kvinnor görs det ofta vaginalt. En liten bomullspinne förs upp i vaginan, eller anus.

– Vid test är det viktigt att uppge vilken typ av sex man har haft, så att provet blir rätt. Skälet är att provet måste tas där man har haft den sexuella kontakten. Det är till exempel ingen vits att ta ett vaginalt prov om man har haft anal- eller oralsex, berättar sjuksköterska Stine Myhre Solli på Sex och samfunn, Norges största center för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Klamydia kan testas med urinprov, medan hiv och hepatit B testas med blodprov.

– När man är gravid är man ofta hos barnmorska, läkare eller gynekolog. Då är det bara att fråga om provtagning, säger Myhre Solli.

För att få så rättvisande svar som möjligt rekommenderas att testet görs tidigast fjorton dagar efter samlaget som kan ha gett smittan. För att få ett rättvisande svar för hepatit B bör testet göras sex månader efter det eventuella smittotillfället.

Klamydia, gonorré och mykoplasma
Klamydia, gonorré och mykoplasma är bakteriella infektioner. De har liknande symptom och behandlas med antibiotika. De flesta som får en bakteriell infektion blir helt friska, men i vissa fall kan det leda till inflammation i äggledarna, vilket kan påverka fertiliteten negativt.

Den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige är klamydia. 2018 rapporterades 32 006 fall av klamydia i Sverige, enligt Folkhälsomyndigheten.

Klamydia kan smitta från mor till barn under förlossningen och orsaka ögoninflammation eller lunginflammation hos barnet. Risken att barnet får lunginflammation som följd av obehandlad klamydiainfektion hos modern beräknas till 5–15 procent, och för ögoninflammation 15–25 procent.

Precis som klamydia kan även gonorré smitta från mor till barn under förlossningen. 30–35 procent av de barn som föds vaginalt av en mamma med gonorréinfektion får en ögoninfektion, som i värsta fall kan leda till blindhet. Infektionen behandlas med antibiotika.

Mykoplasma är en mycket vanlig infektionssjukdom, med liknande symptom som klamydia.

Prata med din barnmorska om du misstänker att du har någon könssjukdom som inte testas rutinmässigt under graviditeten.

Klamydia, Gonorrè och mykoplasma

  • Smittöverföringen vid dessa sexuellt överförbara infektioner sker vid direktkontakt mellan en smittad och en frisk persons slemhinnor via samlag, både vaginalt och analt, eller oralsex. Man kan smittas indirekt via fingrar när man berör könsorganen eller via sexleksaker.
  • De vanligaste symptomen är att det svider när man kissar, förändrade flytningar, blödning efter samlag, smärtor vid samlag eller klåda och sveda i slidan. Symptomen kommer tidigast två veckor efter samlaget. De flesta kvinnor som blir smittade med gonorré, mykoplasma eller klamydia får dock inga eller mycket få symptom.
  • I vissa fall kan sjukdomarna leda till en bäckeninfektion – särskilt om man går obehandlad en längre tid. Infektionen börjar oftast i slidan eller livmodern, och sprider sig upp i könsorganen. Äggledarna, äggstockarna och livmodern kan påverkas. Äggledarna är den passage som äggen använder när de rör sig från äggstockarna till livmodern. Ärrvävnad i äggledarna kan blockera äggets vandring, och göra det svårt att bli gravid.

Källor: Sex og samfunn, Helsedirektoratet

 

Syfilis
Syfilis är också en bakteriell infektion, men har andra symptom och ett annat sjukdomsförlopp än klamydia, gonorré och mykoplasma. Syfilis är ovanligt men antalet smittade har ökat sedan år 2000. 2018 rapporterades 476 svenska fall, enligt Folkhälsomyndigheten. Tre av dem var spädbarn med medfödd syfilis.

Risken för smittoöverföring från en smittad mor till barn är stor. Smittoöverföringen kan ske när som helst under graviditeten, men tecken på infektion uppträder sällan före andra trimestern. Fostret smittas vanligen genom moderkakan, men bakterierna kan också överföras vid förlossningen.

Syfilis hos ett nyfött barn kan utveckla sig väldigt olika. Vissa får symptom direkt efter födelsen, medan andra får symptom senare i livet. Tidiga tecken på att barnet är smittat kan vara hudutslag, leversvikt, njursvikt, inflammation i ben eller brosk och neurologiska symptom. Sena komplikationer kan vara dövhet, blindhet, dentala missbildningar eller ben- och broskskador. Syfilis hos fostret kan leda till prematur födsel och i värsta fall dödfödsel.

Om en gravid kvinna behandlas för syfilis före vecka 16 är risken låg att barnet blir smittat. Behandling senare i graviditeten innebär 97 procents chans att barnet blir helt friskt.

Syfilis

Är man smittad med syfilis får man ofta sår i underlivet, vid eller i ändtarmsöppningen eller i mun/hals. Det tar mellan en och tio veckor från smittotillfället. Såret är smärtfritt och försvinner igen efter några veckor.

Om syfilis inte upptäcks och behandlas kan det över tid (flera år) utveckla sig till en allvarlig bakterieinfektion som kan ge trötthet, huvudvärk, feberkänsla, nedsatt allmäntillstånd, svullna lymfknutor och hudförändringar. I de mest allvarliga fallen kan syfilis leda till hjärtsjukdom och allvarlig sjukdom i nervsystemet. Syfilis behandlas med antibiotika.

Källor: Sex og samfunn

 

Humant immunbristvirus (hiv)
Hiv är en sexuellt överförbar infektion som stammar från virus, och är en virusinfektion. Hiv kan smitta från mor till barn under förlossning och amning, men det sker mycket sällan i vår del av världen. Överläkare Torgun Wæhre på infektionsmedicinska avdelningen vid Oslo universitetssjukhus Ullevål berättar att det beror på bra behandling och uppföljning.

– Om den hiv-positiva kvinnan får rätt behandling är det ingen risk för smitta till barnet. Det betyder att man måste behandlas under hela graviditeten, och följas upp tätare än andra kvinnor.

Världshälsoorganisationen, WHO, avråder hiv-positiva kvinnor från att amma, även om det i grunden är liten risk att barnet smittas om mamman får behandling. För säkerhets skull följer europeiska länder och USA ändå dessa riktlinjer.

Om en hivsmittad gravid kvinna inte har fått behandling är det runt 40 procents risk att barnet blir smittat, enligt Torgun Wæhre.

Hiv

  • Hiv finns i blod, sädesvätska och slidsekret. Viruset kan smitta vid vaginalt och analt samlag. Hiv kan också smitta vid blodtransfusion.
  • Hiv förstör immunförsvaret genom att döda en speciell typ av försvarsceller i kroppen. Det gör att kroppens försvar mot infektioner försvagas, och man blir lättare smittad av sjukdomar och infektioner som är ofarliga för osmittade.
  • Det finns ingen bot mot hiv, men läkemedel kan hjälpa smittade att hålla sig friska. Utan behandling utvecklas hiv med tiden till aids.

Källor: Sex og samfunn, Store Norske Leksikon, Helsedirektoratet, HivNorge

 

Hepatit B
Många virus kan ge leverinflammation, och de vanligaste är hepatit B- och hepatit C-virusen. Det är bara hepatit B som är en sexuellt överförbar infektion.

Omkring hälften av alla som blir smittade av hepatit B-viruset får symptom inom loppet av två till sex månader efter smittotillfället. De flesta blir friska inom fyra månader, men för några procent blir tillståndet kroniskt. Dessa riskerar att på lång sikt utveckla allvarlig leversjukdom.

Hepatit B kan smitta från mor till barn efter förlossningen. Uppemot 95 procent av de barn som smittas i samband med förlossningen blir inte av med viruset.

Statistik visar att rätt behandling direkt efter förlossningen minskar risken för smitta hos barnet från 90 procent till under 5 procent. Får barnet inte behandling är risken stor att det blir kronisk bärare av viruset. Hepatit B är en vanlig infektion sett till hela världen men i Sverige är den ovanlig, under 2018 rapporterades 1139 fall. Kronisk hepatit B kan hållas i schack med behandling, men kan sällan botas.

Om barnet får vaccin och behandling efter födelsen är det ingen risk för smitta genom amning.

Hepatit B

  • Av alla som blir smittade med hepatit B kommer en av tre i stort sett inte märka några symptom. En av tre får influensaliknande symptom, hudutslag, ledsmärtor, trötthet och magsmärta. En av tre får leverinflammation.
  • Hepatit B smittar sällan på annat sätt än vid sex och sprutdelning.
  • Hepatit kan vara farligt. De flesta blir friska inom fyra månader men några få procent av de smittade måste leva med kronisk sjukdom. Dessa riskerar på lång sikt, runt 15 år, att utveckla allvarlig leversjukdom.

Källor: Sex og samfunn, Store Norske Leksikon, Helsedirektoratet, Folkehelseinstituttet

 

Genital herpes
Det finns två typer av herpes, HSV-1 och HSV-2. Båda typerna kan orsaka utslag som munherpes eller genital herpes (könsherpes). Herpes är mycket vanligt, och en majoritet av Sveriges befolkning har någon av de båda typerna – eller båda. Enligt RFSU har cirka 70 procent antikroppar mot herpes typ 1 och 30 procent mot herpes typ 2. Många av dem som är smittade vet inte om det, och runt 20 procent är helt eller nästan helt symptomfria. Vissa får enstaka utbrott medan andra kan få utbrott flera gånger.

Om mamman blir förstagångssmittad när hon är gravid kan det vara skadligt för fostret, som kan drabbas av inflammation i hjärna och nervsystem. Det är därför viktigt att uppsöka läkare för behandling.

Är man smittad och redan har haft utbrott när man blir gravid, är det ofarligt för barnet medan det ligger i magen. Det kan däremot bli smittat under födseln om mamman samtidigt har ett utbrott. Om man upplyser vårdpersonalen om att man har genital herpes kan man få rätt behandling, vilket gör att det är sällsynt med pågående utbrott under förlossning. Dessutom medför behandlingen att mamman bildar antikroppar, som överförs till barnet.

– Antikropparna ska huvudsakligen skydda barnet efter födelsen och försvinner efter ett par månader, säger Britt Ingjerd Nesheim, professor och tidigare avdelningsöverläkare vid Ullevål universitetssjukhus i Norge.

Amning är ofarligt om modern har genital herpes, även under utbrott. Vid utbrott uppmanas till god handhygien och att undvika direktkontakt mellan utslagen och barnet.

Genital herpes

  • Det finns två varianter av herpes, HSV-1 och HSV-2, som båda är mycket vanliga. Troligen smittas majoriteten av befolkningen någon gång under livet av det ena eller båda herpesvirusen.
  • Viruset smittar vid kontakt med hud eller slemhinna, och kan därmed smitta vid samlag, oralsex eller analsex. Båda varianterna av herpes kan smitta till underlivet. Herpes i underlivet kallas genital herpes.
  • Viruset kan smitta korsvis, det vill säga att om en person med munherpes utför oralsex kan sexpartnern bli smittad och få genital herpes. På motsvarande sätt kan den som utför oralsex på en person med genital herpes bli smittad och få munherpes.

Källor: Sex og samfunn, Store Norske Leksikon, Helsedirektoratet, RFSU

 

Källor: Britt Ingjerd Nesheim, Stine Myhre Solli, Torgun Wæhre, Sex og samfunn, Helsedirektoratet, Folkehelseinstituttet, Norsk helseinformatikk, Store Norske Leksikon, HivNorge, Folkhälsomyndigheten och RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning.

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelDetta händer i underlivet under graviditeten
Nästa artikelVad är en riskgraviditet?
DELA