Illamående är en av de vanligaste plågorna under graviditeten. En del kräks också. Nästan åtta av tio gravida upplever illamående.

Det är fortfarande vanligt att stöta på ordet ”morgonillamående”, men illamåendet kan slå till när som helst på dygnet, oftast när du inte har ätit på ett tag och blodsockernivån är låg. Kvinnor som väntar fler än ett barn drabbas ofta av värre illamående, på grund av högre hormonnivåer.

Det sägs att om du brukar bli sjösjuk ökar risken för att du blir illamående under graviditeten. Man vet inte riktigt vad illamåendet beror på, men vissa tror att det hänger ihop med hormonproduktionen under graviditeten. Ungefär samtidigt som illamåendet brukar ge med sig (runt vecka 12–14) övertar nämligen moderkakan produktionen av en del graviditetshormoner som andra organ har haft ansvaret för fram till dess. Vissa kan dock vara illamående under större delen av graviditeten.

De första månaderna är de mest kritiska för fostret. Det är troligen så att illamåendet i början av graviditeten ursprungligen skulle skydda barnet genom att hindra mamman från att falla för frestelsen att smaka på svamp eller växter som kunde vara giftiga. Centret för illamående och kräkningar finns i hjärnan och man tror att graviditetshormoner kan påverka detta. Hormonerna påverkar också magsäcken, som blir extra avslappnad. Det kan leda till illamående. Vi vet att stress och trötthet kan förvärra illamåendet.

En liten andel kvinnor får det som kallas allvarligt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum). Kastar du upp så mycket att du går ned mer än 10 procent av din vikt, och blir uttorkad, är det skadligt. Tecken på uttorkning är yrsel, torrhet i munnen, torra, spruckna läppar samt mindre mängd och mörk färg på urinen. Då behöver du vård, antingen i öppenvården eller så blir du inlagd. Behandlingen består av övervakning och tillförsel av vätska, vitaminer och ibland mediciner mot illamående. En del behöver också näring via sond. Det är individuellt hur länge illamåendet varar vid hyperemesis.

Råd till dig som mår illa:

  • Ät lite och ofta.
  • Undvik mat med högt fettinnehåll.
  • Ät gärna innan du blir hungrig.
  • Se till att du får extra mycket sömn och vila.
  • Undvik stress.
  • För dig med morgonillamående kan ett par grova kex eller knäckebröd och lite te i lugn och ro i sängen vara en bra start på dagen.
  • Ät mat som är rik på kolhydrater, som grovt bröd, müsli, potatis och ris.
  • Se till att dricka ordentligt (särskilt om du kräks).
  • Undvik allt som framkallar illamående.
  • Mycket frisk luft gör gott. Många tycker att lukterna i hemmet är det värsta.

Du kan också prova kamomill-te. Akupunktur eller akupressur (armband som trycker på särskilda punkter på handleden) kan också fungera.Tillskott av vitamin B6 eller medel mot illamående kan hjälpa, men prata först med läkare eller barnmorska. Antagligen vet du bäst själv vad som fungerar för dig. Gör saker i ditt eget tempo. Det hjälper att stressa av och sänka kraven till ett minimum under en period.

Kom ihåg: Att du inte mår illa betyder inte att något är fel!

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikel46 saker illamående (ny)gravida tänker
Nästa artikelMyter och kärringråd om barnets kön
DELA