GravidDet för tidigt födda barnet

Det för tidigt födda barnet

Illustrationsfoto: Shutterstock
Av Maren Eriksen 17 Uppdaterad 28.10.19
När föräldrarna ser sitt prematurt födda barn för första gången upplever de ofta motstridiga känslor. Smärta och glädje, chock och lättnad. De flesta blir chockade över hur små barnen är – men överraskade över hur färdiga de små kropparna är.

Hur ser för tidigt födda barn ut?
För tidigt födda barn är generellt små, smala och har låg födelsevikt. Barnet har tunn, genomskinlig hud och verkar ostadigt. Huvudet är stort i förhållande till kroppen. Gråten är ofta svag. Men trots att de är så små är allt på plats, det ska bara växa; pyttesmå ögonfransar, fingrar och tår.

Hud:
Barn som är födda i vecka 30–32 har mycket tunn hud och saknar fettlagret som skulle ha bildats under huden de sista veckorna före beräknat förlossningsdatum. Eftersom huden är så tunn kan du se blodådrorna genom den, och huden är lila- eller rödaktig i färgen. Innan fettlagret bildas är huden också lite skrynklig. Barn som är extremt tidigt födda saknar ofta det yttersta, grövre hudlagret och huden kan se glatt och glänsande ut. I vissa fall rekommenderas det att man på grund av den sköra huden inte rör barnet. Detta gäller som regel fram till runt vecka 26.

Hår:
De minsta prematura barnen har i stort sett inget kroppshår, och håret på huvudet är som dun. Lite äldre prematura barn är ofta täckta av lanugohår (fint, mycket mjukt hår som alla foster har) över stora delar av kroppen, särskilt på ryggen, överarmar och skuldror. Du behöver inte oroa dig över att ditt barn har mer eller mindre hårväxt än andra prematura barn. Vissa har mer, andra har mindre, och det försvinner alltid. Vissa barn som föds på beräknat datum har också lanugo kvar. Regeln är att lanugohåret har försvunnit runt beräknat förlossningsdatum, och det gäller även för tidigt födda barn. Det är inte förrän i vecka 36 som håret på barnets huvud blir tjockt och silkeslent.

Huvud:
Alla barn har fontaneller. Det är området på huvudet som inte är täckt av skallben, eftersom det inte har växt ihop ännu. Fontanellerna är viktiga för att barnets huvud ska kunna anpassa sig efter förlossningskanalen, så att omkretsen blir minsta möjliga. Därför är barnets huvudform ofta lite spetsigt vid födseln – men bara en kort stund, innan det återgår till den vanliga, avrundade formen. Hos för tidigt födda barn är fontanellerna större än hos fullgångna barn, och det kan ta längre tid innan de växer ihop. Man ska därför vara extra försiktig med tryck mot för tidigt födda barns huvud.

Ögonen :
Om barnet föds före vecka 26 är ögonen oftast stängda. De kommer snart att öppnas.

Öron:
Öronen är inte helt färdigutvecklade hos för tidigt födda barn. Många föräldrar bekymrar sig över formen och att de är så mjuka. Det är helt normalt att de är mjuka och ofta veckar eller viker sig när barnet ligger. Det beror på att det hårda brosklagret inte har bildats än, men det kommer runt vecka 35.

Bröstvårtor:
Bröstvårtorna dyker vanligtvis inte upp förrän i vecka 34, men många barn har små cirklar av mörkare hud där bröstvårtorna kommer att sitta.

Naglar:
Finger- och tånaglar ser ofta ut som små knoppar i början. Men runt beräknat förlossningsdatum är de formade som naglar, både på fingrar och tår.

Könsorgan:
Könsorganen syns tydligt även hos extremt prematura barn, men de är inte färdigutvecklade.

  • Pojke: Hos en prematur pojke är testiklarna ännu inte på plats i pungen, och pungen är ofta liten.
  • Flicka: Hos en prematur flicka är de yttre blygdläpparna inte färdigformade, vilket gör att de inre blygdläpparna och klitoris upplevs som stora och oskyddade. Detta förändras när de yttre blygdläpparna fylls med fett. Vissa flickor har också en slags tapp som sticker ut ur slidan. Det ser kanske lite märkligt ut, men försvinner av sig självt och är inte farligt.

Både flickor och pojkar är precis som andra barn runt datumet som de var beräknade att födas.

Liggställning:
Det prematura barnets liggställning och rörelser beror på hur tidigt fött det är. Tidigt födda barn har mindre muskler. Medan ett fullgånget barn ligger med armar och ben böjda och kan krypa ihop i fosterställning, ligger en tidigt född prematurbaby utsträckt på rygg.

Rörelser:
Före vecka 28 rör sig inte prematurt födda barn så mycket. Ibland knyter de handen, sträcker sig eller böjer en arm eller ett ben – vilket kan påminna om rörelserna du kände när barnet låg i magen.

Ett barn som föds mellan vecka 29 och 32 rör sig mer, men rörelserna är ofta darriga och ryckiga. Barnet kan röra huvudet från sida till sida och gripa om ditt finger. Runt vecka 35 kan barn krypa ihop i fosterställning precis som en nyfödd. Barnet griper tillräckligt hårt för att följa med när du lyfter det och rörelserna är nu mer riktade och mindre ryckiga. Vissa barn har faktiskt tillräckligt god koordination för att kunna sätt fingrarna i munnen och suga på dem.

Sömn:
Prematura barn sover vanligtvis mycket.

Sugreflexen:
Hos en del prematura barn är sugreflexen dåligt utvecklad, och barnet får inte i sig tillräckligt mycket näring vid amning. Barnet får då som regel näring genom en sond som går till magsäcken. Eftersom matsmältningssystemet inte hellet är färdigutvecklat kan det vara svårt för de minsta att smälta modersmjölk, och de kan behöva få mycket små mängder i början. De flesta prematura barn har emellertid stor nytta av att få prova att amma, både för att lära sig tekniken och – inte minst – för att det innebär värdefull hudkontakt med mamma.

Andning:
Ett av de vanligaste problemen som uppstår hos för tidigt födda barn är svårighet att kontrollera andningen. Lungorna är ofta omogna och barnets andningscentrum i hjärnan är inte färdigutvecklat. Av det skälet är det vanligt att CPAP (continuous positive airway pressure) används för att se till att det finns luft i lungorna så att de inte kollapsar. Den fästs i näsan. Barn som har större problem med andningen, eller är så sjuka att de behöver använda sina krafter till annat än att andas, får ofta ligga en period i respirator.

Temperatur:
Fettlagret som hjälper barnet att kontrollera kroppstemperaturen utvecklas mot slutet av graviditeten. Därför klarar många för tidigt födda barn inte att själva upprätthålla rätt kroppstemperatur, utan måste ligga i kuvös.

Det är stor variation från barn till barn, beroende på hur mycket de har hunnit utvecklas – det vill säga hur mycket för tidigt de är födda. Det gäller för alla punkter ovan. De minsta (födda före vecka 28) är särskilt sårbara.

Hur mycket väger prematura barn?
Viktberäkningar som görs före födseln är osäkra. Undersökningar har visat att fostrets vikt ofta beräknas vara lägre än det verkligen är, i många fall mer än 15 procent fel. Utveckling att ultraljudsteknik (exempelvis i 3D) kanske kan öka möjligheterna för mer korrekt beräkning.

Födelsevikt (statistik från Socialstyrelsen, 2017)
0,4 % av barnen vägde under 1000 gram
0,5 % av barnen vägde mellan 1000 och 1499 gram
0,9 % av barnen vägde mellan 1500 och 1999 gram
2,6 % av barnen vägde mellan 2000 och 2499 gram
11,1 % av barnen vägde mellan 2500 och 2999 gram
32,2 % av barnen vägde mellan 3000 och 3499 gram
34,3 % av barnen vägde mellan 3500 och 3999 gram
14,7 % av barnen vägde mellan 4000 och 4499 gram
3,4 % av barnen vägde över 4500 gram

Genomsnittsvikten 2017 var 3503 gram.

*I statistiken saknas uppgifter om ca 3000 födslar från Region Skåne

Hur räknas barnets ålder?
I vissa fall matchar inte barnets utveckling hur långt gången man antagit att graviditeten var. Vissa barn är mer utvecklade än de skulle ha varit vid den antagna graviditetsveckan, andra mindre. I sådana fall kan det vara viktigt att justera barnets ålder – det kan man bland annat göra genom att titta på hur utvecklade barnets fingernaglar, öronbrosk, blodkärl och fåror i fotsulorna är.

För att bedöma hur för tidigt födda barn utvecklas används begreppet korrigerad ålder. Den korrigerade åldern beräknas utifrån när barnet skulle ha fötts om graviditeten hade varit fullgången. Exempelvis kommer ett barn som är fött två månader för tidigt nå de olika utvecklingsfaserna ungefär två månader senare än om det hade fötts på beräknat förlossningsdatum.

2017 var 4,4 procent (4944 barn) av barnen som föddes i Sverige för tidigt födda – flerbörd borträknat. Bara 0,2 procent (272 barn) föddes före vecka 28.

Källor: Socialstyrelsen, 1177 Vårdguiden, Doktoronline, March of Dimes, St. John’s Mercy

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna:

7 miljötips för familjer som vill sluta använda plast

• Använd tygpåse eller väska istället för plastpåsar när du handlar. När det är möjligt, köp matvaror som inte är plastförpackade. • Använd matlåda i stål eller glas...