Fram till födelsen lever fostret fullständigt omslutet av vatten. Fostervattnet har flera viktiga funktioner och är nödvändigt i rikliga mängder för att fostret ska utveckla sig som det ska. Men vad är egentligen fostervatten, och varifrån kommer det? Dessa och fler frågor får du svar på här.

Vad är fostervatten?
Fostervatten är vätskan som omger barnet i fostersäcken. Det vill säga hinnorna som omsluter fostret inne i livmodern. Fostervattnet består huvudsakligen av vatten. Man kan också hitta rester av urin, överflödiga celler och lanugohår i det. Lanugohår är små fina kroppsdun, som försvinner under det första levnadsåret. Man kan också hitta rester av vernix caseosa, som är ett salvliknande lager av talg som täcker barnets hud vid födseln.

Vad gör fostervattnet?
Fostervattnet skyddar barnet och ska förhindra infektioner. Det har en stötdämpande funktion, som minimerar risken för skador om du skulle ha otur och exempelvis falla under graviditeten. Fostervattnet hindrar också fostret och navelsträngen från att tryckas ihop. Dessutom håller det en konstant temperatur, något som är viktigt för fostrets utveckling.

Fostret drar ner fostervatten i lungorna när det övar sig på att andas. Det är viktigt för att lungorna ska utvecklas på rätt sätt. När fostret dricker fostervatten tar det upp viktiga näringsämnen. Därefter går det genom fostrets urinvägssystem, och kommer ut som urin. Fostervattnet hjälper också matsmältnings- och tarmsystemet att mogna, och celler och avfallsämnen från bland annat fostervattnet utgör barnets första avföring, mekonium eller barnbeck.

Barnet flyter runt fritt i fostervattnet. Du känner kanske att fostret utövar akrobatik inne i din mage, det är viktigt för utvecklingen av muskler och ben. Det möjliggörs av att tyngdkraften påverkar mindre i vatten.

Varifrån kommer fostervattnet?
Den del av fosterhinnan som ligger över moderkakan hjälper till att producera fostervatten. Fostret och mamman är också delaktiga i denna produktion. De första tre månaderna bildas det fostervatten i moderkakan, fostersäcken, navelsträngen och i fostret. Därefter övertar fostret det mesta av produktionen av fostervattnet genom lungor och urinvägar. Genom att fostret dricker fostervattnet och kissar ut det som urin, och andas in och ut fostervatten, förnyas det. Fostervattnet består därför gradvis av större och större andel urin. En del av fostervattnet försvinner genom diffusion. Det vill säga att det går genom fostervattensäcken och in i mammans kropp, eller går över i fostrets blod som skickar vätskan ut ur fostrets kropp. På detta sätt styr fostret mängden fostervatten.

Hur ser fostervattnet ut?
Fostervatten ska vara klart och färglöst, men kan eventuellt vara lite gult i färgen. Grönt eller brunaktiga fostervatten kan tyda på att barnet har haft sin första avföring, något som normalt inte händer förrän efter födseln om inte barnet utsätts för stress – exempelvis vid syrebrist. Rosa- eller rödaktig färg kan tyda på blödning, och djupt röd färg kan vara orsakat av tidigare blödning. Missfärgat fostervatten behöver inte betyda problem, men prover tas för att ta reda på vad som har orsakat missfärgningen.

Hur luktar fostervatten?
Fostervatten luktar väldigt lite, men oftast en aning sött. Lukten är lätt att skilja från exempelvis lukten av urin. Om kvinnor är osäkra på om de läcker fostervatten eller urin, uppmanas de ofta att lukta på vätskan. Lukten kan vara lite kväljande.

Hur mycket fostervatten ska man ha?
Mängden fostervatten ökar fram till tredje trimestern och är vanligtvis störst runt vecka 28–34. Då brukar det vara knappt en liter. Mängden ligger ganska stabilt men sjunker något när vi närmar oss förlossning (ca 600 ml fostervatten är vanligt runt beräknat förlossningsdatum). När beräknat datum är passerat sjunker mängden fostervatten snabbare.

Hur mäts mängden fostervatten?
Vid ultraljudsundersökningar kan man mäta utrymmet med fostervatten som omger fostret. Man mäter djupet i fyra fickor och lägger ihop det. Denna mätning kallas amniotic fluid index (AFI) och görs vid vanlig ultraljudsundersökning eller vid misstanke om för lite eller för mycket fostervatten. Man får ett mått som inte ska vara under 5 cm eller över 25 cm. Om måttet avviker från detta handlar det ofta om för mycket eller för lite fostervatten.

Vad händer om jag läcker fostervatten under graviditeten?
Om du upplever att du ”läcker” fostervatten från slidan är det viktigt att ta reda på vilken sorts vätska det handlar om. Gravida kvinnor har ökade flytningar, som kan förväxlas med fostervatten, och en del kvinnor läcker lite urin då livmodern pressar mot blåsan.

Eftersom risken för prematur födsel och infektioner ökar när fosterhinnan är skadad och fostervatten läcker ut, är det viktigt att uppsöka läkare eller barnmorska vid misstanke om fostervattenläckage. De kan ta prover som kontrollerar vätskans pH-värde.

Det är vanligt att läcka små mängder fostervatten efter ett fostervattenprov. Oftast är detta inget att oroa sig för, och fosterhinnorna sluter sig av sig själva.

Om läckaget är litet och det inte är någon fara för fostrets eller ditt liv och er hälsa, kan graviditeten fortgå till beräknat förlossningsdatum. Du följs upp med tätare kontroller, med fokus på infektioner och bakterier som kan skada dig och barnet. Vanligen sätts emellertid förlossningen igång lite tidigare för att minimera riskerna. I vecka 37 är barnet som regel moget nog att födas.

Vilken roll har fostervattnet under förlossningen?
För många börjar förlossningen med att ”vattnet går”. Det vill säga att det går hål på fosterhinnorna så att vattnet rinner ut. Ibland är det mycket vatten som kommer på samma gång, hos andra läcker det över längre tid. Båda delarna är normalt. Vattnet håller kroppstemperatur och känns varmt. Hos en del går det inte hål på fosterhinnorna förrän under själva förlossningen, och ibland sticker barnmorskan hål för att få igång förlossningen. I sällsynta fall föds ett barn med fosterhinnorna intakta.

 Även under förlossningen produceras fostervatten. På så sätt blir det aldrig torrt hos barnet. Fostervattnet hjälper också till att smörja förlossningskanalen, så att barnet lättare kan pressas ut.

Vad händer om barnet har fostervatten i lungorna efter födseln?
Alla barn har fostervatten i lungorna när de föds. När barnet passerar genom förlossningskanalen pressas lungorna samman så att fostervattnet kommer ut och barnet kan andas. Hos några barn finns det fortfarande vatten kvar i lungorna vid födseln, och det blir nödvändigt att suga upp det. Detta är vanligare hos barn som föds med kejsarsnitt, då de inte har passerat genom förlossningskanalen. Att barnet har fostervatten i lungorna är oftast inte farligt men barnets tillstånd följs upp lite extra om fostervattnet är missfärgat. En del barn har sin första avföring under födseln, och kan ha fått ned rester av detta i lungor och mage.

Källor: Pregnancy Today, Babycenter, March of Dimes, Rikshospitalet, Universitetsjukhuset Nord-Norge, Lommelegen.no, Snl.no, Helsenorge.no och Nhi.no.

Vad tyckte du om artikeln?