Det är mycket som är förbluffande när det gäller graviditet och förlossning, men vissa saker är så otroliga att man knappt tror att det kan vara sant. Vi har samlat några av de saker som fascinerar, förundrar och förbluffar oss mest.

1. Miljoner ägg i äggstockarna:
Medan pojkar inte producerar sädesceller förrän de kommer i puberteten, har flickor aldrig så många ägg som när de är foster. Under en period finns det faktiskt miljoner av dem. Före födelsen minskar antalet dramatiskt. Men visst är det fint att ägget som skulle bli till babyn du bär i magen, fanns där redan innan du själv var född?

2. Ägglossning och tvillingar:
Oftast släpps bara ett ägg vid ägglossningen, men ibland släpps två. Då kan det bli tvåäggstvillingar. De blir inte mer lika varandra än andra syskon. Ju äldre mor, desto större är sannolikheten att det blir tvåäggstvillingar. Enäggstvillingar blir däremot till genom att ett befruktat ägg delar sig en extra gång. Enäggstvillingar har (nästan) alltid samma kön, och är väldigt lika.

3. Flest tvillingar i Afrika:
1 av 80 graviditeter hos människan resulterar i tvillingar, och en fjärdedel av dessa är enäggstvillingar. Flest tvillingar föds i Afrika och lägst antal i Asien. Vi i Europa och Sverige befinner oss mittemellan. 2018 skedde 1 510 tvillingförlossningar och 18 trillingförlossningar i Sverige. Andelen mammor som fick fler än ett barn 2018 var därmed cirka 1,3 procent.

4. Liten prick kan välta stort lass:
Ett befruktat ägg är lika stort som en punkt.

5. Vilken förändring!
Innan du blev gravid såg din livmoder ut som ett litet päron. Den vägde 70 gram och rymde max 10 milliliter (lite mer om det inte är din första graviditet). Mot slutet av graviditeten kommer livmodern väga ett kilo och rymma mellan 5 och 10 liter!

6. Så dålig av något så litet!
Många gravida sätts helt ur spel tidigt under graviditeten. De sover, kräks och känner sig inte alls som sig själva. Och allt beror på ett pyttelitet foster på ett par millimeter!

7. Nästan alla mår illa:
Vissa säger att man mår mest illa när man väntar en flicka, men statistiskt sett håller inte denna teori. För nästan åtta av tio gravida upplever illamående. Att äta lite och ofta, helst innan du blir utsvulten, är ett bra tips. Undvik också mat med högt fettinnehåll, då det kan förvärra illamåendet. Förhöjt luktsinne hör också till graviditeten, och är nära kopplat till illamåendet. Forskare tror att orsaken är att gravida ska undvika mat och dryck som kan vara skadligt för fostret.

8. Zzzzz:
Man vet inte varför gravida blir så otroligt trötta, särskilt i början av graviditeten. Men att det kräver mycket energi att skapa ett helt nytt liv råder det ingen tvekan om. Vissa tror att det är naturens sätt att förhindra att du ska hitta på något som kan skada barnet. När moderkakan är färdigbildad (runt vecka 12) brukar tröttheten släppa taget.

9. De första veckorna har embryot en ballong:
På tidigt ultraljud är det ibland möjligt att se en liten ballong vid sidan av embryot. Det är gulesäcken, som bland annat har till uppgift att producera babyns första blodceller.

10. Platt som en pannkaka:
De första fyra veckorna av sitt liv är embryot platt. Från vecka 7 blir det mer tredimensionellt. Det är också först denna vecka som embryot täcks helt av hud!

11. Luktsinnet utvecklas tidigt:
Redan i vecka 8 bildas barnets luktcentrum i hjärnan. Samtidigt dyker en antydan till näsa upp i det lilla ansiktet. Luktsinnet är det mest primitiva sinne vi har, och en nyfödd baby lär sig fort att känna igen sin mammas lukt – och vem den hör ihop med.

12. Galopperande puls:
Alla som har hört det fantastiska ljudet av babyns hjärta vet att det slår snabbt! 9 veckor in i graviditeten är embryots genomsnittliga puls 177 slag i minuten! Puls mellan 110 och 160 räknas som normalt för fostret längre fram i graviditeten, men pulsen varierar mycket, exempelvis beroende på om barnet sover eller håller igång.

13. Större bröstvårta:
Redan tidigt i graviditeten blir dina bröstvårtor större och mörkare – de gör sig redo för amning.

14. Så nära, så nära – men ingen kontakt:
Moderkakan har en del som är mammans och en del som tillhör barnet. Blodådrorna i de två delarna ligger tätt mot varandra, så att syre, näringsämnen och avfallsämnen kan passera över från den enas blodomlopp till den andras, men moderns och barnets blod kommer aldrig i direkt kontakt. Otroligt, eller hur?

15. Vandrande blick:
Visste du att ögonen bildas på sidorna av huvudet och flyttar sig till sin slutliga placering under graviditetens gång? Öronen bildas på halsen!

16. Simfötter:
Känns det som om en liten fisk simmar inuti dig? Fostret har faktiskt simfötter ett tag! När fötterna bildas är foten först en liten platta, tårna bildas senare. Men var inte orolig – de är färdiga i god tid före födseln!

17. Fostret kissar!
Redan när bara en fjärdedel av graviditeten är avverkad, börjar den lilla i magen att kissa. Fostret dricker fostervatten och kissar ut det igen. Kanske är det lite äckligt att tänka sig att barnet dricker sitt eget kiss? Men fostervatten produceras hela tiden och fostrets urin är sterilt, så det är inte så äckligt – egentligen.

18. MÅSTE ha det:
Gravida får ibland sug efter (märkliga) matvaror som de bara MÅSTE ha med en gång. För det mesta är det ofarligt och lite roligt – i måttlig mängd. Sug efter skadliga saker ska dock tas på allvar. En del menar att suget beror på att kroppen behöver vissa näringsämnen.

19. Mjölktänder på plats ett år i förväg:
De flesta bebisar är runt ett halvår (plus/minus, det finns stora individuella skillnader) när de får sin första tand. Men redan i vecka 11 av graviditeten bildas alla 20 mjölktänder.

20. Babyn känner dig innan du känner den:
Om du duttar försiktigt mot livmodern så tidigt som i vecka 13, kommer fostret att flytta sig. Men du kan (sannolikt) inte känna alla saltomortaler och studsar från den lilla på insidan ännu.

21. Uppblåst? Förstoppad?
Visste du att din matsmältning tar dubbelt så lång tid när du är gravid? Tidigare blev magsäcken tom på 50 minuter, medan det under graviditeten tar hela 130 minuter!

22. Lyckotalet 13:
När du är gravid i vecka 13 är fostrets fot 13 millimeter från häl till tåspets!

23. Andas vatten!
Fostret börjar andas vatten redan i vecka 14. Den drar ned fostervatten i lungorna, och andas ut det igen. Konstigt? När den föds kläms babyns kropp (och därmed lungor) ihop så hårt att det mesta av vattnet är ute ur lungorna när babyn tar sina första andetag med luft.

24. Viktökning:
När du är gravid ska och bör du lägga på dig. Men hur mycket? Genomsnittlig viktökning är drygt 12 kilo, med ett vanligt spann mellan 10 och 16 kilo. Men variationerna är stora. Av de dryga 12 kilona är bara cirka 3,5 kilo babyn. Så varifrån kommer alla de andra kilona? Jo, fostervattnet väger faktiskt ett knappt kilo, brösten blir nästan ett halvt kilo tyngre (tillsammans), moderkakan står för ett drygt halvkilo, livmodern ett kilo och blodvolymen ökar med 1,2 kilo. Runt 3,5 kilo är fettreserver. Mest ökar vikten mellan vecka 17 och 24.

25. Bajs:
Vi vet att fostret kissar, men visste du att det redan i vecka 16 börjar producera bajs? Detta sker långsamt under hela resten av graviditeten, och babyn bajsar (vanligtvis) inte förrän efter födelsen. Det första bajset påminner om tjära och kallas mekonium eller barnbeck.

26. Pälsklädd:
Visste du att fostret under stora delar av graviditeten är täckt av små fina hår? Man kan nästan säga att det har päls! Håren kallas lanugo, och man vet inte säkert vilken funktion de har. Man antar att håren hjälper till att hålla lagret av krämig vax, som bildas på barnets hud mot slutet av graviditeten, på plats.

27. Helt eget fingeravtryck:
Redan i vecka 18 får fingrar och tår sina unika avtryck. Tänk att det inte finns någon som har likadant!

28. Samma utgångspunkt – olika resultat:
Både äggstockar och testiklar formas i bukhinnan. Först när förlossningen närmar sig kommer testiklarna (vanligtvis) att komma ned i pungen.

29. Sömnmönster och drömsömn:
Även om det kan verka som om nyfödda inte kan skilja på natt och dag har de haft sömnfaser ända sedan graviditeten var halvgången. Från vecka 33 vet vi att foster drömmer. Vad tror du att din baby drömmer om?

30. Svettig graviditet:
Visste du att din ämnesomsättning är 20 procent högre än vanligt när du är gravid? Det är därför du är varmare och svettigare än vanligt!

31. Jag kan höra dig!
Redan i vecka 23 vet vi att fostret kan reagera på höga ljud. Hur bra de hör är mer oklart men vi vet att bebisen kommer att känna igen röster som den har hört under graviditeten. Därför kan det vara bra att sjunga och läsa för barnet redan när det ligger i magen.

32. Fostret kan gråta:
På ultraljud har man sett foster göra samma rörelser som när ett nyfött barn gråter. Låter det lite sorgligt? Ingen fara – babyn övar sig bara, den är inte ledsen.

33. Dubbelt så stor med tvillingar?
Nej, lyckligtvis inte. Men redan i vecka 30 kan tvillingmammans mage vara större än magen vid beräknad förlossning på en kvinna som väntar ett barn.

34. Hicka är andningsövningar:
Många foster hickar mycket, och det märker du kanske extra mycket mot slutet av graviditeten. När fostret hickar pressas mellangärdet ihop och lungvolymen ökar. På så sätt tränar sig kroppen på att andas.

35. Fosterställning:
Den välkända fosterställningen med fötterna tryckta mot kroppen är inte alls det vanligaste läget förrän det börjar bli trångt i magen. Från ungefär vecka 32 blir det så ont om plats att de flesta bebisar lägger sig i fosterställning – vanligen med huvudet nedåt.

36. ”Alla” nyfödda har blå ögon:
För att pigmenteringen i ögonen ska bli färdig, krävs att ögat utsätts för ljus. Därför har de flesta nyfödda blå ögon, oavsett vad den slutliga färgen blir. Detta gäller för barn med ljus hudfärg.

37. Bröst som lever sitt eget liv:
Hos en del gravida läcker brösten mjölk (råmjölk) mot slutet av graviditeten. Det är helt normalt, ofarligt och påverkar inte mjölkproduktionen efter förlossningen. Brösten kan läcka även efter att barnet är fött, särskilt om en baby i närheten gråter (det måste inte vara din egen baby för att kroppen ska göra sig redo att mata).

38. Skallbenet är inte helt tätt:
Delar av barnets skallben är inte ihopväxta när barnet föds. Orsaken är att huvudet måste vara lite flexibelt och formbart för att kunna passera genom födelsekanalen. Vissa nyfödda har också en märklig form på huvudet, konformad, direkt efter födseln. Detta rättar till sig, och huvudets mjuka delar (fontanellerna) sluter sig under barnets första levnadsår.

39. Inga tårer:
Nyfödda barns tårkanaler är inte färdigutvecklade, så de första veckorna kan inte barnen gråta tårar.

40. Fler pojkar än flickor föds:
2018 var 51,4 procent av alla barn som föddes i Sverige pojkar, medan 48,6 procent var flickor.

41. En nybliven mamma 2017 var i genomsnitt 31 år:
2017 var genomsnittsåldern för en förstagångsmamma 29,3 år medan förstagångspappan i genomsnitt var 31,6 år. Om man tittar på samtliga som blev föräldrar under året var genomsnittet för mammorna 31,0 år och för papporna 34,0.

42. Född utanför äktenskap?
45 procent av de barn som föddes 2016 föddes av en gift mamma. Majoriteten av barnen föddes alltså utanför äktenskap.

43. Såååå stor!
Ett nyfött barn väger i genomsnitt 3 503 gram (statistik för 2017). De flesta barn väger mellan 3 500 och 3 999 gram (34,4 procent 2017), tätt följt av 3 000–3 499 (32,2 procent). Runt 3,5 procent av barnen väger 4,5 kilo eller mer.

44. Knappt en av tjugo prickar rätt
En graviditet beräknas vara 40 veckor, 40+0 på graviditetsspråk. Men bara runt 4,5 procent av bebisarna föds på beräknat datum. De flesta barn, runt 37 procent, föds i vecka 40. Ungefär 25 procent av barnen föds i vecka 39 medan runt 20 procent föds i vecka 41. (I statistiken ingår inte tvillingfödslar, planerade kejsarsnitt eller barn födda före vecka 37.)

45. De flesta barn är 08:or
Inte oväntat föds flest barn i landets största städer – 23 procent av alla barn som föddes 2016 föddes i Stockholm, Göteborg eller Malmö. De kommuner som hade lägst antal födda barn var Åsele, Bjurholm, Sorsele, Dorotea och Arjeplog. Där föddes totalt 0,1 procent av alla barn – 128 stycken.

46. Född i toppmånaden?
Vår och sommar är högsäsong på landets förlossningsavdelningar. Allra flest barn har de senaste åren fötts under juli månad.

Källor: Svangerskapsboken, Socialstyrelsen och SCB

Vad tyckte du om artikeln?