FörsökerForskning och politikHar vi svårare att göra barn nuförtiden?

Har vi svårare att göra barn nuförtiden?

Har vi svårare att göra barn nuförtiden?
Av Pernilla Gudmundsson 212 Uppdaterad 22.11.10

Stress, hög ålder och felaktig kost är orsaker som ofta nämns när ofrivillig barnlöshet kommer på tal. De flesta verkar ha någon i sin bekantskapskrets som inte blir gravid enligt plan. Visst är det så att barn inte är något man skaffar, och har aldrig varit. Men är det inte fler som kämpar nuförtiden? Varför då?

– Vi skjuter upp barnafödandet idag, säger Margareta Kitlinski, överläkare vid Reproduktionsmedicinskt center i Malmö (RMC). Det finns en utbredd uppfattning om att man först ska ”leva ut” innan man skaffar barn. Det ska resas, byggas hus och satsas på karriären innan vi skaffar barn. När kalendern är fulltecknad hinner vi dessutom inte ha sex. Högutbildade är de som väntar längst. Jag hör många historier om folk som försöker hinna träffas på Arlanda mellan affärsresorna. Då blir det sex efter klockan och det kanske inte är så lyckat.

Förstagångsföderskorna i Sverige blir allt äldre. Snittåldern är nu 32 år. I Stockholms innerstad är den 38. Hur mycket påverkar det?

– Åldern är den enskilt viktigaste faktorn hos kvinnan. Vi är som mest fertila fram till 25, sen rasar fertiliteten. Efter 35 halveras den och när man är över 40 har man bara fem procents chans att bli gravid. Samtidigt ser vi att om man en gång varit gravid är det lättare andra gången – kroppen har förstått och varit med om det tidigare. Bland de av våra patienter som blir gravida över 40 har en majoritet barn sedan tidigare.

– Men med stigande ålder ökar också risken för andra sjukdomar rent generellt. Och om det är så att man lever länge i en relation innan man försöker skaffa barn så har man generellt kanske mindre sex. Det är ju i början av relationer som samlivet är mer frekvent!

Är det ett faktum att vi har svårare att få barn idag?

– Man uppskattar att tio till femton av alla par som försöker har problem av något slag. I Sverige är det 250 000 par som söker hjälp varje år. Det är fler som söker och vi ger fler behandlingar, men om det beror på att hjälpen blivit mer tillgänglig eller för att problemen ökat vet vi inte.

Hur mycket spelar vår livsstil in?

– Vi har fler sexpartners nuförtiden. Det ökar risken för könssjukdomar som klamydia. Just klamydia är en lömsk sjukdom eftersom den inte ger några symptom, men den påverkar äggledarna och man kan bli steril. Numera kontrollerar man ofta unga flickor genom ett enkelt blodprov och visar det positivt så åtgärdar man enkelt med antibiotika. Vi når också fler unga män genom ungdomsmottagningarna, jag tror det är lättare nu när vi har fler manliga barnmorskor. Dessutom får man gratis kondomer…

Fokus verkar ofta vara på kvinnan?
 
– Det är aldrig bara den enes fel så att säga. Ofta hittar man ingen förklaring till den ofrivilliga barnlösheten hos ett par. Sen blir man gravid med en ny partner. Då kan det handla om att båda i det första paret haft nedsatt fertilitet – till exempel hög ålder på kvinnan – hos oss innebär det 37, 38 år – och mindre bra spermaprov från mannen, när en ny partner sen kommer in med bättre förutsättningar kan det räcka för en graviditet. Par som inte har problem med att uppnå graviditet, kompletterar varandra i sin fertilitet

– När det gäller män så har man kontrollerat spermaproven från värnpliktiga sedan 1970-talet och spermakvaliteten har sjunkit generellt sedan dess. Detta gäller inte bara för Sverige,  i världen ses samma tendens generellt.

Vad beror det på? Kosten? Miljögifter? Stress?
– Det är jättesvårt att isolera dessa faktorer för att se vad som påverkar vad. Vi lever i detta samhälle som har blivit mer stressigt, är omgivna av mer artificiella ämnen och äter en kost som innehåller mer konserveringsmedel. Det är möjligt att det påverkar och  forskning  bedrivs kring detta. Men hur det än är kan vi inte utesluta alla faktorer som är runt oss hela tiden.

Andra faktorer som kan spela in?

– Övervikt för kvinnor är katastrof för fertiliteten på många sätt. Om man har ett BMI över 30 ger det dels ökad risk för att få missfall, för komplikationer för mamma och barn, för graviditetsdiabetes. Ju mer du väger desto sämre ägglossning. Riktigt överviktiga har ingen ägglossning. Detta beror på att kvinnors hormoner omvandlas i fettväven som bromsar ägglossning. Det gäller också de som tränar extremt mycket: då försvinner ägglossningen och kroppen går på sparlåga. 
 
Hur ökar man sina chanser? Har ni några tips till de som ni inte hittar några fel på – hur de ska leva för att öka sina chanser?

– Egentligen handlar det mest om sunt förnuft. När vi mår bra och sköter om oss sköter vi också om vår fertilitet: när vi är utvilade, inte stressade, äter våra måltider som vi ska, inte drar på oss övervikt. Om man rannsakar sig själv: hur många gånger om dan är vi inte snälla mot våra kroppar? Vi ”ska bara göra det och det…. ” almanackan är ständigt fulltecknad.

– Förutom detta är rökning och övervikt de två enskilt viktigaste faktorerna till infertilitet. Det är bevisat. Så om man har en normal vikt, inte röker och tar hand om sig själv och mår bra så har man de bästa förutsättningarna.

FAKTA
När sätts åtgärder in?

Förutsättningarna varierar mellan region/landsting. Såhär går det till i Skåne:
När man har försökt i minst ett år görs en utredning. Om man inte hittar något fel får paret försöka ett år till, om kvinnan är under 36. Om kvinnan passerat 36 år, kan man ta ställning till IVF-behandling direkt.

Vid en undersökning kontrolleras kvinnans hormoner med ett blodprov och man gör ett ultraljud på äggstockarna för att avgöra mängden äggblåsor. Ibland vill man även spola äggledarna för att se så att de inte är skadade. Undersökningarna ger information om kvinnans fertilitet är normal eller nedsatt. Undersökningen ger dock ingen information om kvalitén på äggen som kvinnan bär. Det kan man först bedöma då man utför en IVF behandling. Mannen får lämna två spermaprov med cirka två veckors mellanrum.

Därefter får kvinnan träffa en gynekolog och mannen en androlog (mannens motsvarighet till kvinnans gynekolog). Båda blir undersökta och efteråt diskuterar paret tillsammans med båda läkarna om varför man inte blivit gravid eller vad man ska göra för att uppnå graviditet.

Väntetiden till utredning beror på att alla prover måste vara klara innan man kallas till ett läkarbesök. Vårdgarantin gäller: att man ska få en tid inom tre månader.

Ställ en egen fråga till Margareta här

När är chansen till befruktning störst?

 IVF – behandling, steg för steg

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna:

7 miljötips för familjer som vill sluta använda plast

• Använd tygpåse eller väska istället för plastpåsar när du handlar. När det är möjligt, köp matvaror som inte är plastförpackade. • Använd matlåda i stål eller glas...