Det går trender i smärtlindring precis som allt annat. Men det avgörande är såklart ditt individuella val. Vissa vill ha full kontroll och inte bedöva något, andra tar allt det kan få för att slippa smärtan. Inget är givetvis mer rätt än något annat.
Det kan vara bra att veta att utifrån ett fysiskt perspektiv så skiljer sig inte människors smärttröskel nämnvärt. Men skillnaderna i hur man upplever och står ut med smärtan är däremot väldigt stor. Vår smärttolerans beror på flera saker. Den är alltid personlig och måste respekteras. Vårt beteende styrs också av vilken kultur vi lever i.
Smärtupplevelsen beror också på inställning. Vissa kvinnor tänker att för att riktigt ge sig hän i födsloarbetet vill man även uppleva smärtan fullt ut. Andra är av principiella skäl emot smärtlindring och rädda att förlora kontrollen om man bedövar sinnena. Medan de flesta resonerar så att varför ha obeskrivligt ont när man inte måste. Och givetvis finns det inget positivt i att känna smärta som upplevs som omöjlig att bära. Det måste därför vara upp till varje kvinna hur man väljer att föda.
Det kan vara bra att ställa sig följande frågor:
• Vill jag eliminera all smärta eller bara ta bort de värsta topparna?
• Känner jag till bieffekterna av smärtlindringen?
• Vill jag själv vara i total kontroll eller känns det OK att lämna över en del till sjukhuspersonalen?
Saker som kan vara positiva med att uppleva en del smärta under förlossningen:
• Känsla av att styra och följa kroppen
• Kroppen ger information om vad som händer
Saker som kan vara negativ med att uppleva smärta:
• Man har så ont att man inte kan fokusera
• Man blir utmattad
Smärtlindring genom kroppens eget försvarssystem:
Endorfiner
Kroppen producerar endorfiner, som är naturliga smärtlindringssubstanser. Mot slutet av graviditeten producerar både kvinnan och barnet det. Att röra sig, beröring och lätt massage stimulerar produktionen. Rygg –och höftsmärtor kan lindras och rädslan tonas ned.
Avslappningsövningar
Det är bra att försöka lära sig medveten avslappning under graviditeten. Det är svårt att möta smärtan under förlossningen om man är alldeles stel. Man kan träna upp förmågan att slappna av och stänga ute externa intryck, koppla bort oönskade ting och koncentrera sig på krävande situationer (som att föda).
Under avslappningen kan man också försöka föreställa sig förlossningen. Genom att gå igenom processen steg för steg kan man ”bestämma sig” för hur man ska förhålla sig till situationen och när det väl är dags försöka återkalla denna kontroll.
Att andas jämnt och djupt är ofta nyckeln till att kunna slappna av. Att lära sig kontrollera andningen kan därför lindra smärtan. Det finns olika tekniker för hur man andas för att kunna möta värken bättre.
Att röra sig
Att röra sig under värkarna kan lindra smärtan eftersom endorfinproduktionen ökar och syret till livmodern förbättras då.
Att gunga fram och tillbaka känns ofta bättre. Ibland kan nämligen spänningarna i kroppen orsaka mer smärta än smärtan i sig och då kan rörelse hjälpa. Ändra ställning ofta: sitt, stå, gå, ligg ner.
Massage
Massage stimulerar nervtrådarna (nerve endings) i huden, förbättrar cirkulationen och får trötta muskler att slappna av. Under värkarbetet kan massage underlätta, inte minst som ett sätt för partnern att visa sin support. Det är bra att värma upp musklerna först. Det finns speciella vetkuddar man kan värma i micron. Varma handdukar är en variant. Värmen ökar blodgenomflödet i vävnaderna och reducerar smärta.
Kvinnor reagerar olika på fysisk kontakt under värkarbetet. Vissa känner obehag och vill vara ifred, andra känner behov av det. Men att få den nedre delen av ryggen knådad gillar de flesta.
Varmt vatten
Varmt vatten påverkar hela kroppen –ju hetare desto bättre. Värmen i sig kan lindra smärtan men framför allt hjälper det kroppen att slappna av.  Våtvarma handdukar tryckta mot underlivet hjälper när barnets huvud trycker på.
Visualisering
Man kan träna att tänka på något man finner avslappnade och lindrande och sedan använda dessa visualiseringar under förlossningen. Många tänker på havet och vågor, andra tycker det underlättar att tänka på förlossningens olika stadier och var i denna man befinner sig.
Psykoprofylax
Den psykoprofylaktiska metoden utvecklades i Sovjetunionen under 1950-talet och kom till Europa genom den franska läkaren Lamaze. Det går ut på att man förbereder sig för förlossningen genom att lära sig mer om hur kroppen fungerar, bryta rädslan genom visualisering och mental träning och lära sig andas för att möta värkarna.  Metoden försvann allt mer när smärtlindringen utvecklades på 70-talet för att komma tillbaka och är nu populär igen.
Sterila kvaddlar
Sterila vatteninjektioner togs i bruk 1980. En liten mängd sterilt vatten injiceras under huden på nedre delen av ryggen. Injektionen känns som ett getingstick i några sekunder, därefter blir området bortdomnat i upp till två timmar. Tekniken är säker och kan upprepas så många gånger det behövs.
Akupunktur
Denna urgamla kunskap kommer från Asien och bygger på att olika punkter på kroppen påverkar olika funktioner. De flesta sjukhus har numera akupunkturutbildade barnmorskor. Man kan använda nålarna för att lindra smärta, minska illamående och öka avslappningen. En allmänt avslappnande punkt finns mitt på huvudet och mellan ögonen. En allmänt smärtstillande punkt finns i tumvecket. Man kan också påverka smärtan lokalt genom att sätta nålar där det gör ont.
TENS
Transcutaneous Electronic Nerve Stimulation är en apparat som man kan låna på vårdcentraler. Man placerar poler på ryggslutet som avger elektrisk ström. De pulserandes må stötarna på hudytan hindrar smärtsignalerna att nå hjärnan.
Medicinska smärtlindringsmetoder
Lustgas (N2O)
Lustgas består av en blandning av dikväveoxid och syre och har använts ända sedan slutet av 1800-talet. Man inhalerar gasen genom en mask. Lustgasen ger en väldigt kortvarig lindring och kan användas för att möta varje värktopp. Effekten kommer cirka 40 sekunder efter inhaleringen.
Petidin
Petidin är en opiat, liknande morfin och ges som injection. Metoden var vanlig under 70-talet men har på senare ifrågasätts eftersom den inte ger så mycket smärtlindring. Å andra sidan verkar det avslappnande och används därför om den första fasen (latensfasen) varar länge och kvinnan har svårt att slappna av. Injektionen varar i två till fyra timmar. Det negativa med petidin är att man kan känna sig yr, desorienterad, sömning och illamående. Många upplever också att man inte är riktigt ”med” i processen. Petidinet slår också ut kroppens egna endorfiner vilket hos vissa får till följd att man faktiskt får mer ont med sprutan än utan. Petidinet går dessutom in i moderkakan och stannar kvar i babyn i tre dagar.
Petidinet kan göra din baby irriterad och okoncentrerad vilket kan påverka de första amningsförsöken. Om barnet föds inom två till tre timmar efter att mamman fått petidin kan det också påverka barnets andning. Om så är fallet finns det medicin att ge barnet.
Ryggbedövning/epiduralblockad
Ryggbedövning är numera den vanligaste formen av bedövning i Sverige. Medlet som används är starkt lokalbedövande och blandas med smärtstillande medel. Medlet sprutas in bredvid ryggraden och blockerar smärtimpulserna till hjärnan. Att blanda de båda medlen kallas stand-up. Förr användes bara det lokalbedövande medlet vilket fick till följd att kvinnan nästan blev förlamad i underkroppen, hon kunde inte kissa och värkarna avtog. Stand-up innebär att kvinnan behåller sin rörlighet och kan stå på benen.
Ryggbedövning ges av narkosläkare (man är därför beroende av att en sådan finns tillgänglig) och endast efter att livmodern är minst tre centimeter öppen. Det tar cirka 20 minuter innan medlet verkar.
Epidural är den absolut mest effektiva smärtlindringsmetoden, men har också oönskade sidoeffekter:
Värkarna kan förlängas och får då sättas igång igen med värkstimulerande dropp. Kvinnans blodtryck kan sjunka, man kan känna sig yr, illamående och det kan börja klia på kroppen. En av 200 kan få kraftig huvudvärk, något som kan hålla i sig i flera dagar om det vill sig illa.
Spinalblockad
är en form av bedövning som kan användas när förlossningen är långt framskriden och man behöver bedövning snabbare än vad EDA kan ge. Den ges med hjälp av en kanyl, och kan endast ges en gång.
Kombinerad spinal- och epiduralbedövning (CSE)
Först läggs spinalbedövningen för att ge en snabb smärtlindring, därefter läggs epiduralen lättare och man kan tillföra mer efterhand om det behövs.
Bäckenbottenbedövning/pudendusblockad/PDB
Ger smärtlindring i bäckenbotten och mellangården men har ingen effekt på själva värkarna. Metoden används under utdrivningsskedet men är inte så vanlig eftersom den ofta förlänger krystskedet. Dessutom får kvinnan svårare att känna krystreflexerna och riskerar att brista. Ofta används metoden numera bara när man måste använda tång eller sugklocka, eller om man behöver lägga ett snitt i mellangården för att få ut barnet. Smärtlindringen sitter i en eller två timmar.
Lokalbedövning
Under utdrivningsskedet kan man få lokalbedövande spray i området runt slidan. Fördelen är att man slipper ha ont i själva underlivet medan man samtidigt behåller styrkan i värkarna.
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelPrematur förlossning
Nästa artikelKan du förlossningens olika faser?
DELA