Har du lagt märke till att din bebis är lite extra gnällig och klängig på senaste tiden? Då kan en stor utvecklingskurva ligga rätt runt hörnet

Frans Plooji har skrivit boken «Växa och upptäcka världen: tio steg i barnets mentala utveckling» tillsammans med Hetty Van De Rjit. I boken finns en översikt över bebisens besvärligaste perioder. Boken blev till efter att de observerat mammor med sina bebisar, samt intervjuer. Upptäckterna överraskade dem.

 

– Vi såg att alla föräldrar upplever perioder där bebisen bara gråter. Överraskande nog fann vi att alla normala och friska bebisar är med gnälliga, klängiga, krävande och besvärliga runt samma ålder. Och sådana perioder kan vara svåra att hantera för hela familjen. Forskningen har gjort att vi nu kan förutse, nästan på veckonivå, när föräldrarna kan förvänta sig en jobbig period, förklarar Plooji.

Perioderna är skissade i översikten här till höger, där de svarta fälten indikerar de jobbiga perioderna.

– I dessa perioder gråter bebisen av en orsak. Det sker stora förändringar i bebisens utveckling. Det är nyttigt och värt att fira när bebisen lär sig nya saker. Men för barnet är det här något nytt, främmande och skrämmande, säger Plooji.

Barn växer i perioder. Plooji menar att det även gäller för barnets mentala utveckling – speciellt de första 20 månaderna. Det är de mentala utvecklingsstadierna som visas i hans översikt. Även om de kan överlappa med fysiska utvecklingsstadier, finns det inget direkt sammanhang. Han understryker att översikten är baserad på barnets ålder för friska barn. Barn som blir födda för tidigt får använda en korrigerad ålder.

Som att vakna upp på en ny planet

Varför är det så svårt för bebisen att lära sig något nytt?

 

– För bebisen kommer alltid dessa språng att komma som en chock, eftersom att det vänder upp och ned på den värld som bebisen då känner till. Om du tänker efter, så kanske du ser logiken i det. Tänk dig hur du själv skulle känna om du plötsligt vaknat upp på en ny planet där allt var annorlunda mot vad du är van vid. Vad skulle du ha gjort? Du skulle knappast ha lust på en lugn och stilla måltid eller en liten sovstund. Det vill inte din bebis heller. Allt bebisen vill, är att klamra sig fast vid det som man känner sig trygg i, säger Plooji.

För att göra det extra svårt, är alla dessa perioder olika. Några perioder varar längre än andra. Plooji förklarar det som:

– Några gånger är utvecklingen så omfattande att bebisen behöver tid på sig för att anpassa sig. Men det betyder inte att varje dag i den perioden kommer att vara jobbig. I dessa stormiga perioder kan barnet ha en och annan bra dag emellanåt, säger han.

Kan man förbereda sig?

I och med att Plooji har gjort en översikt, borde det därför vara möjligt att förbereda sig – stålsätta sig – inför en tuff period. Eller?

– Jo, om det är möjligt, är det ju jättebra. Men vissa gånger går det inte. Om en stormig period sträcker ut sig över en längre tid, kan man inte bara strunta i allt och stanna hemma. Då får man bara försöka att göra det bästa utav det. Men försök att undvika extra stress under de jobbiga dagarna. Familjens liv måste ju fortsätta, även då bebisen gör stora utvecklingar, säger han.

Plooji menar att det bästa verktyget innan en utvecklingskurva sker, är kunskap. Förstår du vad som händer, är det också lättare att förstå och hjälpa din bebis. Därmed kan bebisen också anpassa sig lättare till sin nya omgivning.

Inte bara åskmoln

Översikten är inte bara som en väderleksrapport över oväder och åska, utan den visar också när man kan förvänta sig sol och lugnare perioder. Och som tur är, väntas mycket fint väder också. Även om det egentligen bara är en stilla period innan nästa storm kommer.

– De lugna och solsäkra perioderna kommer när bebisen har anpassat sig till sin nya verklighetsuppfattning. Nu kan bebisen plötsligt saker som den inte kunde förut, och den är glad och nöjd. Många säger att bebisen äntligen är sig själv igen – och sover bättre, gråter mindre, äter bättre och så vidare. Bebisen utforskar världen på nya sätt, och använder även kroppen annorlunda, säger Plooji.

Han säger att det är viktigt att ta fördel av de lugna perioderna till att träna upp nya färdigheter. Använd dig av bebisens nya intressen, och lek nya lekar – utforska världen tillsammans.

– Stimulerar du bebisen på rätt sätt under de bra perioderna, visar forskning att barnet kommer att bli friskare och bli duktigare i skolan. Så det är verkligen fördelaktigt att sätta sig in i sin bebis mentala utveckling, säger han.

Utmanande för föräldrarna

Det kan vara tufft att bära runt på en gnällig bebis som inte slutar gråta. Men det kan vara lika förvirrande att veta när bebisen behöver vara i fred, och när den behöver ditt sällskap för att utforska nya saker. Vissa gånger kommer även mamma och pappa ha olika åsikter om vad bebisen behöver – något som kan föra till irritation och ilska hos båda parter.

Även om boken bara riktar sig till de 20 första månaderna, säger Plooji att forskning visat att dessa stadier förekommer i olika perioder under hela livet.

Håll barnet i handen i uppförsbackarna

Barnpsykologen Magne Raundalen berättar att flera forskare har pratat om

«touch points», eller beröringspunkter i förbindelse med bebisens utveckling. Några faser är svårare än andra – både för barnet och föräldrarna.

 

– Jag vet inte om det går att sätta specifika datum på det, men det är som om barnet tar två steg framåt och tre steg tillbaka. Man har ingen bra förklaring på varför. Kanske är det inte ett steg tillbaka, utan mer en vilopaus? När barnet möter sådana motgångar är det viktigt att hålla det extra hårt i handen, även om barnet där och då inte klarar av att värdesätta din hjälp, säger Raundalen.

Han är klar över att man inte kan förvänta sig något av barn. Och att det är föräldrarna som måste stå för anpassningen, inte barnet.

– Bebisens första uppgift är att förstå samspel i ett sammanhang. Barn är födda med många resurser, och i löpet av de första levnadsveckorna börjar det att uppleva sammanhang. Till exempel «när jag skriker kommer det någon som vet att jag är hungrig». Föräldrarna deltar i en slags gissningslek i försök om att tolka bebisens behov. Föräldrarna försöker att läsa av barnet, och barnet svarar med ett skrik, eller ett «tack». Om föräldrarna inte förstår detta sammanhang blir barnet grinigt, och så småningom avvisande, säger Raundalen.

 

Inte bara fysiska behov

Det är inte bara de fysiska behoven som en bebis behöver hjälp med att anpassa. Genom hela barndomen lär sig barnet att hantera sina känslor. Raundalen kallar det för en känsloanpassning.

 

– Barnet upplever överväldigande intryck och känslor, och behöver någon utifrån som hjälper till. Det betyder att föräldrarna måste ta bebisen tätt intill sig, klappar det på huvudet och sjunger för det. Föräldrarna läser av barnets behov och tröstar det så gott de kan, säger Raundalen.

Många upplever att mycket av det här sker instinktivt, men Raundalen är tydlig med att det inte bara är så. Han menar att det absolut är möjligt att lära sig detta.

Förväntningar skapas

En av barnets viktigaste roller är att förstå samspel. I och med det, tillägger Raundalen att barnet skapar olika arbetsmodeller baserat på erfarenhet – och förväntningar skapas då utifrån erfarenhet.

– Detta är en viktig process. Barnet lär sig att världen vill det väl. Om inte barnet upplever att sina behov blir bemötta, så kommer det att vända sig bort från föräldrarna. Det kallas försummelse, säger Raundalen.

Det är inget fel med bebisen!

Det finns få saker som är så frustrerande som en sur och grinig bebis. Då kan det vara skönt att veta att det kommer att gå över en dag.

– Tvivla inte – ni är inte tillbaka på ruta ett. Barnet tar bara en paus för att samla sig. Det är ingenting som står i vägen för bebisen, och den kommer att bli glad igen efteråt, tröstar Raundalen.

Men han är tydlig med att man ska ha antennerna ute, för dessa jobbiga perioder bör inte vara så länge åt gången. Någon specifik tidsperiod vill han inte uppge, men säger att det står mellan dagar och veckor.

Flera motgångar för pojkar

Raundalen säger att pojkar är mer sårbara än flickor redan som foster. Och små pojkar har svårare att hantera fler svårigheter och motgångar än flickor.

– Nyfödda flickor ligger lite mer än sex veckor före pojkar utvecklingsmässigt. Pojkar behöver därför mer av sina föräldrar än flickor. Men det betyder inte att man ska flickorna på nödranson, säger han.

Blir enklare med tiden

Raundalen säger att han själv upplevde 1 ½ -års åldern som den tuffaste – eftersom att barnen var överallt och kunde allt, nådde allt…

 

– Det är som då nioåringen läste det fjärde budorden: «Du ska hedra din far och mor». Det är det 1 ½ -åringen gör, säger han.

 

En berg- och dalbana du inte vill missa

Raundalen är generös med metaforerna när han beskriver föräldrarollen:

– Syftet med att bli vuxen är att beskydda sina barn. Annars kunde vi lika gärna förblivit ungdomar. Och så måste vi vara förberedda på att barndomen är en berg-och dalbana med upp- och nedgångar. Det är spännande, men man sitter inte med hjärtat i halsgropen hela tiden. Det viktigaste är att vi finns där. För barnet är livet en enda lång direktsändning – och då måste regissören vara på plats, avslutar han.

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelVad sägs om att ge ditt barn ett namn med kunglig klang?
Nästa artikel8 bra anledningar till varför du ska sjunga för magen
DELA