Feber innebär att kroppstemperaturen är högre än normalt. Normaltemperaturen hos små barn brukar variera mellan 36,5 och 37,5 grader. Stiger den över 38 grader räknas det som feber. Tänk på att vissa barn kan ha större temperatursvängningar än så utan att de är sjuka.
Förhöjd temperatur är en försvarsmekanism som kroppen tar till för att bekämpa bakterier och virus. Oskyldiga virusinfektioner kan börja på samma sätt som mycket allvarliga infektioner, och det finns inget direkt samband mellan febernivå och sjukdomsgrad. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på andra symptom och tecken som säger något om allmäntillståndet.
 
Är barnet hängigt? Vill det äta och dricka? Har det ont i mage, rygg, nacke eller huvud? Är huden kall, blek eller blå och syns det några utslag? Är det lätt att få kontakt med barnet? Vill barnet helst bara sova? Är barnet känsligt för ljus?
Svaren på sådana frågor kan ge dig (och läkaren) en fingervisning om hur allvarligt barnets tillstånd är.
Det är ofta diffusa symptom hos barnet som får föräldrarna att misstänka feber. De flesta känner på barnets panna när barnet blir matt/blankt i ögonen, är hängigt och varmt eller rent allmänt visar tecken på nedsatt allmäntillstånd. Ett konkret febersymptom kan vara anfall av frossa när febern stiger. Andra symptom kan förekomma beroende på vad som har orsakat febern. Hos små barn rör det sig ofta om förkylning, ont i halsen eller ont i öronen.
 
FEBERKRAMPER
Det händer att barn får feberkramper när febern stiger kraftigt.
Tänk på att riktigt små barn inte är så bra på att reglera kroppstemperaturen, så se till att skydda dem mot överhettning.
 
Om febernedsättande läkemedel har avsedd effekt på barnet betyder det i allmänhet att febern inte orsakas av någon allvarlig infektion. Om du däremot ser att medicinen inte har någon riktig effekt på feber eller allmäntillstånd, kan det tyda på en allvarligare infektionssjukdom.
 
VAD KAN JAG GÖRA?
Om barnet inte har några andra symptom, krävs det ingen särskild behandling. Se till att barnet har det så skönt som möjligt. Var uppmärksam så att det inte blir för varmt: ta av kläderna vid behov. Kom ihåg att ge rikligt med dryck, eftersom barnet förlorar mer vätska än vanligt på grund av febern. Se till att rummet är svalt. Du kan eventuellt tvätta av barnet med en trasa fuktad med kallt vatten.
Om barnet har obehag av febern, kan du ge ett febernedsättande medel. Det verkar dessutom smärtstillande om barnet har ont i öron, hals eller muskler. Använd inte sådana medel i mer än 3–4 dagar utan samråd med läkare.
 
VILKEN TYP AV MEDICIN KAN JAG GE?
Stolpiller eller flytande mixtur med paracetamol kan ges som febernedsättande medel till barn. Rätt dosering står på förpackningen eller bipacksedeln. Medel med acetylsalicylsyra rekommenderas inte längre till barn eftersom de kan ge allvarliga biverkningar.
 
BÖR BARNET LIGGA TILL SÄNGS NÄR DET HAR FEBER?
Barnet kan själv välja om det vill ligga till sängs eller ej, och kan gärna vara uppe om det orkar. Men om det har feber bör det inte gå ut.
 
NÄR BÖR JAG KONTAKTA LÄKARE?
Om barnets allmäntillstånd är bra tyder det på att barnet inte är allvarligt sjukt och då kan du gärna vänta i 2–3 dagar innan du kontaktar läkare. Men om barnet är i dålig form bör du ta kontakt med läkare.
 
HUR MÄTER MAN TEMPERATUREN?
Det finns flera olika typer av termometrar som kan användas för barn:
• Digital termometer: Bäst och noggrannast resultat får du genom att mäta temperaturen med en digital termometer i ändtarmen. Dra dig inte för att göra detta, även om barnet är otåligt eller i dålig form, det är viktigt att barnet vänjer sig vid att man tar tempen på det sättet. Tänk på att termometern måste rengöras ordentligt när den har använts.
 
Att använda en digital termometer i armhålan och lägga till 0,5 grader är inget som rekommenderas. Resultatet blir inte tillräckligt exakt. Skillnaden mellan temperaturen i armhålan och ändtarmen varierar mycket från barn till barn, så det är svårt att veta hur mycket man ska lägga till.
En bra metod är däremot att mäta temperaturen i munnen med termometern under tungan och munnen helt stängd. Lägg till 0,5 grader.
• Örontermometer: En örontermometer är mycket exakt om mätningen görs på rätt sätt, men det kan vara svårt och därför är risken ganska stor att det blir fel. Många föredrar ändå den här typen av termometer eftersom den ger mindre obehag för barnet än att mäta i ändtarmen samtidigt som det går snabbare. De flesta sjukhus som har rekommendationer för temperaturmätning rekommenderar INTE örontermometer eftersom resultatet kan avvika mycket från temperaturen som mäts i ändtarmen.
• Panntermometer: En panntermometer är också bekväm att använda, men resultaten blir inte tillräckligt exakta.
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelHur förebygger man sjukdomar?
Nästa artikelSnuva och hosta
DELA