Diarré är frekvent, lös och vattenaktig avföring. Det kan vara svårt att definiera diarré hos småbarn eftersom avföringsmönstret är så varierande. Spädbarn kan ha avföring tolv gånger om dagen eller ett par gånger i veckan utan att det faller utanför ramen för det normala. Konsistensen på avföringen är också viktig. En tjock avföring två–tre gånger om dagen är något helt annat än en avföring tunn som vatten.
Akut diarré varar normalt i ett par dagar och går över av sig själv. Om diarrén håller i sig i mer än ett par veckor talar man om långvarig diarré eller kronisk diarré. Det här tillståndet startar ofta med smittsam magsjuka.
Om barnet växer dåligt, inte går upp i vikt eller inte verkar må bra måste tillståndet utredas. Du behöver inte vara orolig för uttorkning (dehydrering) om barnet har frekvent och lös avföring under förutsättning att allmäntillståndet är bra för övrigt.
 
VAD KAN DIARRÉ VARA SYMPTOM PÅ?
• Akut diarré är mycket ofta ett symptom på en magtarminfektion, det vi kallar för magsjuka. Denna uppträder ofta i kombination med feber och kräkningar. I Sverige orsakas en magtarminfektion nästan alltid av virus. Oftast går tillståndet över av sig själv efter ett par dagar.
• Mycket kaloririk dryck, som gör att matlusten försämras, kan ge diarréliknande tillstånd. Var också uppmärksam på att diarré kan orsakas av ett stort intag av vissa sötningsmedel som finns i sötsaker.
• Antibiotikabehandling kan också ge diarré. Det beror både på att läkemedlen påverkar tarmen direkt och på att de stör tarmfloran så att besvären kan bli långvariga. Detta är ett av flera olika skäl till att man bör undvika onödig antibiotikabehandling.
• Akut diarré med slem eller blod i avföringen kan vara tecken på en bakterieinfektion. Sådana infektioner uppträder ibland efter en utlandsresa. Ofta brukar man vara restriktiv med att behandla sådana bakterieinfektioner med antibiotika, men i allvarliga fall kan patienten bli inlagd på sjukhus för att få vätska intravenöst eller via sond.
• Kronisk diarré kan vara tecken på flera sjukdomar och tillstånd, bl.a. födoämnesallergi, glutenintolerans, laktosintolerans och förstoppning.
 
Skriv gärna upp hur mycket barnet får att dricka. Tänk på att ju mindre barnet är, desto snabbare kan det bli uttorkat.
 
UTTORKAD?
Om du försiktigt nyper huden mellan två fingrar och den fortfarande är upphöjd när du släpper är detta ett tecken på uttorkning. Ett säkrare tecken hos spädbarn är att fontanellen verkar insjunken och att ögonen ligger djupare i ögonhålan än vanligt.
 
VÄTSKEBEHOV
Tumregel: Varje dygn behöver barn under ett år 1 dl vätska per kilo, medan större barn behöver ½–1 dl per kilo.
 
Hos större barn kan akut diarré, liksom hos vuxna, bero på spänning eller stress.
 
VAD KAN JAG GÖRA?
Även om det är mycket vanligt med diarré i samband med magtarminfektioner, är detta något som ska tas på allvar eftersom barnet kan förlora mycket vätska på kort tid. Behandlingen består i att ge vätska. Ge gärna en blandning av äppeljuice och mineralvatten. På Apoteket säljs också vätskeersättning som kan användas. Vätskan bör ges i små, regelbundna portioner, särskilt om barnet kräks. Sockervatten, sockerhaltig saft eller läsk bör inte användas eftersom sockerinnehållet kan göra att diarrén håller i sig. En annan tänkbar dryck är mjölk om barnet längtar efter det, under förutsättning att barnet inte har mjölkintolerans och det är just detta som har orsakat diarrén.
Vid kronisk diarré ges ingen speciell behandling när barnet har blivit utrett och allvarlig sjukdom har kunnat uteslutas. Man bör undvika söt saft, juice eller läsk, eftersom det kan förstärka diarrén. Hälsofil och yoghurt är bra eftersom det bidrar till att normalisera bakteriefloran i tarmen.
 
NÄR BÖR JAG KONTAKTA LÄKARE?
Vid akut diarré bör du kontakta läkare om barnets allmäntillstånd är dåligt och om du misstänker att det inte får i sig tillräckligt med vätska. Tecken på vätskeförlust är torr blöja i mer än 8–10 timmar, dålig spänst i huden (när man nyper försiktigt i magskinnet går huden inte riktigt tillbaka, utan är oelastiskt som hos en gammal människa) och insjunkna ögon. Om barnet använder blöja och du är osäker på hur mycket vätska som kommer ut, kan du väga blöjan och jämföra vikten med en torr blöja.
Om ditt barn har kroniska besvär och det har gjorts en utredning utan att någon sjukdom har konstaterats, bör du ta kontakt med läkaren igen om barnet inte lägger på sig eller inte verkar må bra.
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelSnuva och hosta
Nästa artikelEn gång foglossning – alltid foglossning?
DELA