De flesta barn får feber med jämna mellanrum. Men när kan temperaturen kallas feber? Och hur ska du bäst behandla febern?

 

Läs: Rödhårig bebis? Nej Tack!

1. Varför får man egentligen feber?
Feber er en del av kroppens immunrespons. Immuncellene og antistoffene arbeider bedre og mer effektivt når temperaturen stiger noe. Mest effektivt arbeider immunsystemet ved temperatur mellom 38 og 39 grader.


2. Får barn lättare feber än vuxna?
Ja, barn får ofta lättare feber än vuxna. Det beror på att barns temperaturreglering fortfarande är lite instabil.


3. Vad är det första och viktigaste man ska göra när barnet har feber?
Kort sagt bör man se till att barnet har det bra. Låt gärna barnet själv reglera vad det orkar. Många feberbarn har energi att leka lite. Erbjud ordentligt med dricka, se till så att barnet inte är överhettat och låt barnet bara slappa om det vill det.


4. Bör man alltid ge febernedsättande eller bör man vänta och se om det går över av sig själv?

Det är absolut inte nödvändigt att använda febernedsättande varje gång. Eftersom feber är en del av kroppens immunförsvar kan det vara bra att avvakta lite. Ge bara febernedsättande om barnet har ont eller om det inte orkar få i sig vätska. Om barnet har över 39,5 graders feber kan det vara bra att ge febernedsättande oavsett. 


5. När kan feber vara farligt?
Feber i sig själv är sällan farligt men feber kan ju vara tecken på att man har en allvarlig infektion i kroppen. Det är allmäntillståndet man ska vara observant på. Kontakta läkare om du är osäker.


6. Är det normalt att små bebisar har feber?
Barn som är yngre än sex veckor har sällan feber. Man bör generellt vara tidigt ute med att kontakta läkare om ett nyfött barn är sjukt, med försämrat allmäntillstånd eller feber. 


7. Kan barnet ha feber och ändå vara frisk nog att till exempel gå till
dagis efter att ha fått febernedsättande?

Folkhälsoinstitutet rekommenderar att barn hålls hemma vid feber även om man kan få ner temperaturen genom att ge febernedsättande. Detta råd brukar de flesta dagis också ge. Feber kan ju vara tecken på en smittsam sjukdom så det är också av hänsyn till de andra barnen som det är bra om man håller barnet hemma.


8. Hur många dagar i sträck kan man ge febernedsättande?

Generellt sett bör man uppsöka läkare för en kontroll om barnet har feber i mer än tre dagar. Fortsatt användning av febernedsättande kan då ske i samråd med läkaren. 


9. Vad gör man om barnet inte vill dricka och man misstänker uttorkning?
Dehydrering kommer oftast i samband med kräkningar och diarée men kan ibland också uppstå om barnet är sjukt av annan orsak. Ett barn som är dehydrerat är ofta slapp och trött. Det kissar knappt och kan också verka lite torr och degig i huden. Tecken på mer allvarlig dehydrering är utebliven urin de sista 12 timmarna, insjunkna ögon, torra läppar och att barnet är svårväckt. Då måste man kontakta läkare genast! Vid lättare uttorkning kan man ge vätska i form av följande: tunn svartvinbärssaft med 1/2 tsk salt till 1 liter vatten eller äpplemos blandat med kolsyrat vatten. Var femte minut ska barnet ha motsvarande milliliter vätska som barnet väger. Ett barn på tio kilo ska alltså ha 10 ml vätska var femte minut. Detta kan antingen sprayas direkt i barnets mun med en doseringsspruta (finns på Apotek) eller ges på sked. Så fortsätter man i minst 1-2 timmar eller tills barnet dricker av sig själv. Om detta inte hjälper bör man kontakta läkare.


10. Vilka typer av febernedsättande finns?

Föräldrar kan välja mellan paracetamol (till exempel Alvedon, Panodil) och ibuprofen (Ibumetin, Ipren, Ibuprofen). Paracetamol-varianterna finns både som stolpiller, oral lösning och tabletter. Ibuprofen-varianterna finns som tabletter och oral lösning.

Barn under 1 år ska bara ta ibuprofen om det sker i samråd med läkare.

10 snabba om feber har besvarats av Kamilla Brastein, allmänläkare.

Läs också: Väntar du en Pippi eller en Timmy?

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelNär barnmorskan blir krishanterare
Nästa artikelSå märker du om ditt barn fått RS-virus
DELA