Patrik är förtvivlad över att samarbetet med exet inte fungerar. Läs hans historia och få tips om hur du kan få hjälp att samarbeta bättre om barnen.

Patrik och Karin (namnen är fingerade för att skydda familjen och barnen, red. anm.) har två gemensamma barn. Efter att det första barnet föddes separerade paret och Patrik flyttade. Sedan dess har de haft stora problem med att samarbeta om barnen.

– Patrik saknar sina barn. Han har inte sett dem på fyra år. Jag skulle också gärna vilja ha dem mer hos oss, säger Patriks nya partner Lisa.

Hon är förtvivlad över att sitta maktlös och betrakta och berättar gärna storyn ur sitt perspektiv, om en far som kämpar för sin rätt att vara förälder:

– Karin hade psykiska problem och blev inlagd på psykiatrisk avdelning. Efter ett tag blev hon utskriven och vi åkte dit för att träffa Patriks dotter. Han frågade om han fick åka en sväng med henne men Karin sa nej, berättar Lisa.

Barnen har spenderat mycket tid hos Karins syster och systern har gett Patrik tillåtelse att träffa sonen och dottern. Men när Karin fick veta att de träffats var det slut med det.

– Vi träffade hans barn dagtid i ett par år men när deras mor fick reda på det stoppade hon det. Efter det har vi inte sett dem och nu har det gått fyra år. Patrik har efterhand funnit sig i att han inte får träffa barnen men han hoppas att de vet att han älskar dem och att de tar kontakt när de blir äldre. Det händer att de ringer till honom. Men han kan inte ringa dem för då tar deras mamma telefonen ifrån dem.

”Vad tror barnen om mig?”

Lisa berättar att Patrik är väldigt bekymrad över vad barnens mamma kan ha sagt om honom.

– Tanken på att hon kan ha sagt en massa negativt om honom så att barnen inte vill ha kontakt när de är vuxna är jobbig. Och tror de kanske att det är han som inte vill vara med dem? frågar Lisa sig själv.

Patrik och Karin har varit på medling hos familjerättsenheten och även besökt advokat men ännu har man inte nått någon lösning. Tills dess bor barnen kvar hos mamman och hon verkar alltså ha rätt att neka honom umgänge.

En annan historia: Våld och sprit gjorde familjelivet omöjligt

Men Patrik och Karin är inte ensamma om att ha samarbetsproblem och ett konfliktfyllt förhållande. Camilla (namnet är fingerat, red. anm.) är 33 år och berättar om sin före detta man som blev våldsam när han drack sprit. Men problemen var inte över då hon äntligen lyckades flytta ifrån honom.

– Han missbrukade dessutom narkotika och var inte lämplig att ha umgänge med vårt barn. Efter första omgången i rätten blev otroligt nog jag utsedd till tillsynsperson under samvaroträffarna. Det var hemskt. Pappan var mer upptagen av att prata med mig än att vara med barnet. Efter ett år skulle pappan få träffa barnet utan tillsyn varannan lördag. Detta blev genomfört en period mot barnets vilja. Resultatet blev att vårt barn utvecklade ångest och mådde dåligt.

Då stoppade Camilla umgänget, även om avtalet om umgänge var beslutad i domstol. Hon berättar att pojken mådde bättre direkt. De påföljande åren var umgänget med pappan oregelbunden.

– I perioder hade de ett OK umgänge och det senaste året har vår pojke en stor önskan om att få träffa sin pappa regelbundet. Jag tror uppriktigt – även om det kan låta motstridigt – att ångesten han kämpar med hade blivit mildare om han hade fått träffa sin pappa. Jag är inte längre rädd för att han ska skada pojken och ser framförallt till pojkens behov. Vår son behöver sin pappa trots allt, säger Camilla.

Hon berättar att det just nu inte är möjligt med regelbundet umgänge, även om både hon och sonen önskar det. Samarbetet mellan föräldrarna fungerar inte.

– Vi klarade att komma överens om ett avtal då de två gick på café och på ett shoppingcenter en gång, och pojken svävade av lycka! Vi kom överens om att de skulle träffas igen tre dagar senare men då dök pappan aldrig upp. Efter den episoden har pojken sagt att han inte vill att vi pratar om hans pappa mer. Det gör för ont, berättar Camilla.

Camilla skulle inget hellre önska än att samarbetet mellan henne och exmannen fungerade.

– Trots vår historia är det min högsta önskan att det skulle fungera. Vår son är inte hel utan sin pappa.

FAKTA Vårdnad och tvister

Enligt lagen har alla gifta par automatiskt rätt till gemensam vårdnad om barnen. Ogifta sambopar har gemensam vårdnad om de kommit överens om detta och skrivit under ett avtal hos kommunens familjerättsenhet. Detta görs oftast i samband med barnets födelse, då också faderskapet brukar fastställas.

Om inget gemensamt avtal har skrivits under har modern ensam rätt till vårdnaden.

Gemensam vårdnad innebär inte att barnet eller barnen måste bo lika mycket hos varje förälder. Var barnet ska bo beslutas gemensamt av föräldrarna och det är barnets behov, inte föräldrarnas, som i första hand ska styra beslutet.

En förälder som är ensam vårdnadshavare har ansvaret för alla beslut som rör barnets omvårdnad, trygghet och boende.

Oavsett hur ni väljer att lösa boendefrågan kan barn bara vara folkbokförda på en adress. Lokala skattemyndigheten avgör med hjälp av folkbokföringslagen hos vem av er barnet ska vara skrivet. Om ni är överens om var barnen ska vara folkbokfört beslutar skattemyndigheten utifrån det.

Barnets bästa är det som kommer först i alla sammanhang. Det innebär till exempel att ett barn har rätt att både träffa och slippa träffa en förälder. En förälder som inte är formell vårdnadshavare har ingen juridisk skyldighet att träffa sitt barn. Barn har rätt att träffa sina syskon, mor- och farföräldrar och tidigare styvföräldrar.

Tvister och osämja mellan föräldrarna är vanligt när det gäller vårdnaden om barn i samband med en separation eller skilsmässa. Enligt lagen har barn alltid rätt till god kontakt med båda föräldrarna och därför hjälper samhället på olika sätt till att undvika eller åtminstone mildra vårdnadskonflikter.

Om föräldrarna inte kan enas blir det tingsrätten som avgör hur vårdnaden av barnen ska lösas.

Om ni inte kan komma överens kan ni i första hand vända er till familjerättsenheten vid kommunens socialförvaltning. De flesta kommuner har särskilda telefontider för information och rådgivning. Familjerätten erbjuder så kallade samarbetssamtal till föräldrar som separerar. I dessa samtal diskuteras sådant som har med vårdnaden av barnen att göra, till exempel umgänge och nya vardagsrutiner.

Enligt Socialtjänstlagen är varje kommun skyldig att erbjuda samarbetssamtal vid skilsmässor eller separationer där barn är inblandade. Samarbetssamtalen är gratis och personalen på familjerätten har tystnadsplikt. Inget av det som sägs under samtalen blir registrerat. Väntetiderna för att få samarbetssamtal är ofta korta.

Det finns både frivilliga samarbetssamtal och sådana som beordrats av domstol vid vårdnadstvister som hamnat i tingsrätten.

Familjerättsenheten kan också hjälpa till att hänvisa till familjerådgivningen, en helt fristående mottagning dit alla par, även de som inte har barn, är välkomna. Familjerådgivningen är till för alla par eller familjer med relationsproblem.

I några kommuner finns det även särskilda samtalsgrupper för barn mellan 7 och 13 år med separerade föräldrar. Dessa stödjande grupper leds av socionomer från familjerättsenheten, i samråd med barnens föräldrar.

Källa: www.vardguiden.se

 

Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelHur njuter du av livet?
Nästa artikelLär ditt barn om pengar
DELA