Om barnet: Klart jag kan prata!

Spädbarnet är fött med allt som behövs för att lära sig att förstå andras språk och utveckla sitt eget. Det är upp till föräldrarna och resten av familjen – den nyföddas hela universum – att ge barnet upplevelser som stimulerar språkutvecklingen.

Gråt – det allra första språket
Det allra första ljud ett barn gör är vanligtvis gråt. Gråten är en reaktion på känslan av hunger, smärta eller annat obehag. Om bebisen är nöjd sover den ofta under den första tiden.

De första veckorna kommer barnet för det mesta att reagera på ljud med kroppsrörelser och gråt. Det kommer inte att svara med ljud. När barnet hör din röst kan det sluta att röra armar och ben eller kan det sluta gråta. Lite senare kommer barnet att le mot dig.

Det första jollret
Det dröjer inte länge innan barnet börjar göra nöjda ljud. Vid cirka 6 veckors ålder kommer det första jollret. Du kan höra när ditt barn är nöjt; det hörs som om det repeterar en lång ramsa med samma ljud. Barnet leker med och övar upp sin röst och röstorganen på samma sätt som det leker med tår och fingrar.

När du svarar på de olika ljuden som signalerar välbehag eller obehag så hjälper du ditt barn att etablera ett kommunikationssystem! Barnet lär sig att när en person gör ett ljud kommer en annan person att svara med ett ljud. På så sätt utvecklas spädbarnets medfödda förmåga att lyssna och att svara på ljuden det hör. En dialog uppstår. Först är det en lek men sedan blir den automatisk och barnet kommer att ge tydligt svar på andras uttryck.

Språkforskare och psykologer tror idag att vissa aspekter vid språkinlärning är medfödda, det vill säga att vi föds med en slags genetisk universell grammatik. Ett spädbarn lär sig sedan genom att testa allt den hör dagligen mot den medfödda grammatiken. Barn har alltså en medfödd förmåga att känna igen språk i sin omgivning och kommer ivrigt att ta varje tillfälle för att lära sig det.

Den ömsesidiga dialogen
Mellan tredje och fjärde månaden etableras den första ömsesidiga dialogen med ljud. Nu svarar barnet på ljud och röster med sin egen röst. Och när barnet jollrar svarar du. Tillsammans skapar ni ett eget gemensamt ljudspråk.

Man kan inte säga att barnet imiterar ljuden det hör, eftersom ljuden är så annorlunda än rösten de hör. Men barnet håller på att utveckla något nytt, det ”pratar” med dig och svarar dig! Du uppmuntrar sedan barnet att fortsätta samtalet med dina ansiktsuttryck, leenden, smekningar och ord.

Språk kan bara läras genom direkt kommunikation. Studier utförda av Colwyn Trevarthen vid universitetet i Edinburgh visar att barn som kommunicerar med sin mamma via en TV-skärm redan vid tre månaders ålder skiljer mellan en uppspelning av ett tidigare samtal och en äkta dialog med mamman genom skärmen.

Prata med ditt barn!
Biologer tror att när barnet är fött kommer det i likhet med små djur att reagera på ett stort spektrum av ljud. Så småningom kommer dock barnets svar att allt oftare riktas mot föräldrarna. Spädbarnet lär sig att associera en mjuk röst med ett vänligt ansikte, kramar och tecken på tillgivenhet. Du och andra i barnets närhet brukar prata med barnet när ni badar, matar, leker och klär på barnet.  Det här småpratet är mycket viktigt för att barnet ska kunna utveckla sin egen kommunikationsförmåga.

Studier av barn som vuxit upp på sjukhus och institutioner visar att dessa barn ofta är sena i utvecklingen på vissa områden, särskilt vad gäller vanan att lyssna. Även om den medicinska och näringsmässiga vården är bra får dessa barn inga kärleksfulla ord från föräldrar eller andra nära som de kan knyta an till. Detta påverkar hur barnen reagerar på människor; mäniskoljud blir inte viktigare än andra ljud.

För att barnet ska utveckla goda språkvanor är det viktigt att du pratar mycket med det direkt från spädbarnsåldern och att barnet själv får möjlighet att uttala ljud till svar. Lika viktigt är det att du reagerar på barnets ljud och pratar tillbaka.

Om en eller båda av dessa kommunikationsplattformar misslyckas kommer barnets språkutveckling att hämmas.

Prata ”bebisspråk” med gott samvete!
Både biologer, psykologer och språkforskare är helt överens om att barnets förmåga att kommunicera beror på hur mycket föräldrarna pratar med och svarar på ljud från barnet.

Även om alla vuxna är olika så använder de flesta föräldrar världen över ”bebisspråk” när de pratar med sina barn.  Detta är både rätt och viktigt eftersom föräldrarna på det här sättet hjälper till att släta ut skillnaderna mellan barnets språk och de vuxnas språk. De använder ord som sedan upprepas på barnets språk: ”mama”, ”papa”, ”ej”.  Sedan sätter de ihop orden på ett meningsfullt sätt som till exempel: ”Mamma kommer” eller ”pappa hej”.

Forskning visar också att barn ofta reagerar mer positivt på detta språk med korta meningar och melodiösa ord än på normalt språk, även om bebisspråket är på ett annat språk än det bebisen är van vid!

Många föräldrar är skeptiska till att använda bebisspråk eftersom de är rädda att barnet inte kommer att lära sig att prata normalt. Det kan möjligen hända om man använder bebisspråk under en mycket lång tid, men här pratar vi om barn som är under ett år, då det är naturligt att föräldrar och andra vuxna att anpassa tonläge och rösten till det som spädbarnet kan lära sig mest av.

Nedsatt hörsel kan hämma ett barns talutveckling kraftigt. Men visste du att avsaknad av kärlek kan vara nästan lika hämmande? Barnets framtida kommunikationsförmåga påverkas av hur mycket du pratar med det som spädbarn.

Ljuden följer den fysiska utvecklingen
Om vi ser på de ljud som spädbarnet utvecklar under de första månaderna så är ljud en reaktion på obehag de allra första. Dessa kommer i regel i tre faser:

De allra första ljuden låter som nasala vokaler för oss. Vi hör en massa i, eh och a. Strax efter dessa kommer korta konsonantliknande ljud i form av gnisslande, smackande och kluckande. Till sist i den här fasen hör vi ljud som m och n.

När barnet börjar uttrycka nöjda ljud är dessa också uppdelade i tre faser: De första ljuden som uttrycker välbehag är också vokaler, men helt annorlunda från gråtljuden. Detta är kurrande ljud som kommer från en öppen avslappnad mun. De har ett lägre tonläge och är oftast inte nasala. Ljuden låter som ”ah”, ”oh” och ”uh”. Efter dessa kommer konsonantliknande g- och k-ljud.

Till sist kommer ljud som liknar de som görs längst fram i munnen, p, b, t och d. När barnet är nöjt och avslappnat kommer ett antal konsonantljud både när barnet är vaket och när det sover. Det är för att barnet försöker suga, formar läpparna tillsammans och gör en serie ljud som p, b, m, w.

Det är inte en tillfällighet att barn lär sig ljud i en särskild ordning. Ljuden sammanträffar med barnets fysiska utveckling och förmåga att reagera på hur kroppen känns.

Till mamma och pappa: En milstolpe!

Sex veckor efter förlossningen ses ofta som den första milstolpen för barnet och familjen. Sex till åtta veckor efter förlossningen kallas för barnsängstiden. Under den här perioden vänjer sig mamma, pappa och bebisen vid varandra, vid de nya rollerna och vid den nya vardagen. Både livet och livsstilen har förändrats under den här tiden. Kanske har ni hittat en bra rytm nu?

Många tar upp sexlivet igen nu. Blödningarna är över och fysiskt sett är det inget i vägen för sex och intimitet nu. Andra väntar längre. Inte alla känner sig mentalt redo. En del tycker att det känns onaturligt att ha sex nu när bebisen ligger bredvid, andra tycker att de får tillräcklig kroppskontakt med bebisen och längtar mer efter egentid med sig själv än intim kontakt med sin partner. Preventivmedel är ett av de ämnen som man tar upp på sexveckorskontrollen så det kan vara bra att tänka på detta i förväg.

Nu kan mamma också börja träna igen, i ett lugnt tempo. Magmuskulatur och bäckenbottenmuskulaturen behöver stärkas. Att promenera med vagnen är ofta den motion många väljer att starta med. Nu när blödningarna upphört kan du också bada i simbassäng. Flera gym och träningsanläggningar har mamma-barn-träningar där barnet kan vara med under träningspassen. En del startar med babysim, musikgrupper och bebismassage. Det finns mycket att välja mellan och det kan vara bra att välja ut några, så att inte dagarna försvinner i aktiviteter och tidsplaneringar som kan kännas stressande.

Hitta balans så att ni får mer energi och blir pigga av aktiviteterna. Planera hellre om när dagsformen inte är på topp och gör istället dagen så enkel som möjligt för både stor och liten.

Vad tyckte du om artikeln?  
DELA