Under den här perioden börjar barnet att förflytta sig lite på golvet. Det ålar sig, drar sig fram, kryper, reser sig och går längs möblerna – och vissa börjar också så smått att gå utan stöd. Nu blir världen en ännu mer spännande plats – men också farligare. Många föräldrar introducerar nu ordet ”nej” för att visa barnet att det kan vara farligt att röra vissa saker.
Det bästa är ändå att ställa undan föremål som kan vara farliga för barnet och saker du är rädd att barnet kan förstöra. Barnets minne och förståelse innebär att man har begränsad nytta av att lära barnet vad som är tillåtet och inte tillåtet i den här åldern. Skapa hellre förutsättningar för att barnet ska kunna utforska sin omgivning på ett tryggt sätt än att hela tiden behöva begränsa barnens aktiviteter. Det ökar trivseln för både stora och små. Kom ihåg det att du måste vara steget före – barnet kan mycket väl överraska dig genom att klara mer än du tror och ta sig till platser som du trodde var säkra.
 
VI TITTAR PÅ NÅGOT TILLSAMMANS!
När barnets uppmärksamhetsspann ökar kan du efterhand försöka hitta situationer där du och barnet kan titta på något tillsammans. Det kan t.ex. vara en leksak, en tavla på väggen eller en lampa. De flesta föräldrar gör detta helt naturligt. Detta kallas triangulering och innebär att du för in ett tredje element i samspelet er emellan. Innan barnet är ett år är det inte så lätt att få det att titta på något som du pekar på. Det bästa är att du är uppmärksam på det som barnet visar intresse för. Då kan du prata med barnet om det ni tittar på. Barnet kommer då att växelvis titta på dig och på föremålet som ni pratar om. På så vis skapas goda gemensamma upplevelser som gör att barnet hela tiden lär sig något om omgivningen.
 
ANDRA BARN
I den här åldern är det för tidigt att tala om att barn leker tillsammans, men du kommer att kunna märka att ditt barn är intresserat av andra barn och kan få se exempel på parallell-lek (bredvidlek), dvs. att barn leker jämsides med varandra, men ändå håller på med sina egna saker. En mer avancerad form av detta är att de leker jämsides med varandra, men visar att de är uppmärksamma på och intresserade av barnet bredvid.
 
ANPASSNING TILL LIVET I FAMILJEN
Fram tills nu har familjelivet i hög grad kretsat kring den lilla babyns behov och rutiner och så ska det också vara under de första månaderna. Men nu ska barnet också så smått börja anpassa sig till familjens rutiner och allmänna uppföranderegler. Ett barn som har lagt sig till med vanan att kasta sin mugg på golvet vid varje måltid bör få reaktioner på att detta inte är okej, både genom att du säger ”nej” och tar tag i barnens hand när det är i färd med att kasta muggen eller också genom att sätta muggen längre bort från barnet.
När du börjar med lite sådan här försiktig uppfostran är det viktigt att du hela tiden tänker efter hur mycket barnet klarar att förstå av sådana här reaktioner. Det är också viktigt att tänka på att det är skillnad på barnets önskemål och barnets behov. Det är din uppgift att tillgodose barnets behov, men det innebär inte nödvändigtvis att alla önskemål ska uppfyllas.
Ett område där det ibland kan behövas lite uppfostran – även före ettårsdagen – är nattsömnen. Det är inte säkert att ditt barn har klarat att hitta en bra dygnsrytm på egen hand. Efterhand kan det bli påfrestande för både barnet och resten av familjen. Då behöver barnet din hjälp. Ofta kan det hjälpa att skapa sköna, fasta rutiner i anslutning till läggningen. Efterhand kommer barnet att känna igen rutinerna och förstå att det är läggdags. Sömnsvårigheter och läggningen kan vara ett problemfyllt område i en del familjer, så ju tidigare du får in goda vanor, desto bättre är det. Goda rutiner kring läggningen kommer att vara viktiga under många år framöver, även om innehållet i rutiner och ritualer självklart förändras efterhand som barnet blir äldre. Läs mer om sömn här. 
 
 
Vad tyckte du om artikeln?