Måltiden får en ny innebörd för barnet när det börjar äta annan mat än modersmjölk.
Om man vill upprätthålla mjölkproduktionen är du viktigt att ammar barnet innan man ger det annan mat. När man vill trappa ner på amningen kan man ge barnet bröstet efter maten.
 
Grunden för goda matvanor läggs redan från första början. Om barnet har sömnlösa nätter när det har blivit större kan det vara ett tecken på att det behöver få en liten ”eftersläckning” för att inte bli hungrigt under natten. Då kan en mindre grötportion vara lösningen.
Precis som för oss vuxna händer det också att små barn tröttnar på en rätt. Om barnet plötsligt vägrar äta gröt så är det bara att ta en paus. Längre fram kan gröten bli en av favoriterna igen. I andra länder får små barn ofta frukt- och grönsaksmos i stället för gröt under den första tiden. Barnet kan ofta ha lättare att acceptera och smälta potatis och andra grönsaker än gröt. Näringsmässigt är det inte så viktigt om barnet får gröt eller mosade grönsaker i början. Det viktigaste är att barnet får enkel mat och små mängder så att tillvänjningen sker gradvis.
 
Maten bör inte vara alltför stark och den ska finmosas. Bröd bör introduceras från 7–8-månadersåldern.
Om barnet får tänder tidigt eller är bra på att använda tunga och gom, kan du börja servera maten i allt större bitar.
 
HEMLAGAD ELLER INDUSTRILAGAD BARNMAT?
Funderar du på om du ska laga middagar och frukt- och bärmos själv? Smaka och jämför din egen mat med den industrilagade barnmaten. Förutom att maten är färsk, näringsrik och smakar gott finns det andra fördelar med att laga spädbarnsmaten från grunden:

• Barnet vänjer sig vid att maten smakar olika från gång till gång eftersom du kan variera mängd och typ av livsmedel.
• Barnet vänjer sig vid att middagsmaten inte har samma färg och utseende varje dag.
• Du kan ge ett livsmedel åt gången och även utesluta ett livsmedel helt.
• Du kan kontrollera innehållet av socker och salt.
• Barnet vänjer sig vid familjens mat och kan efterhand äta detsamma som resten av familjen, med anpassad konsistens.
• Hemlagad mat är billigare än industrilagad mat, även om råvarorna ibland kan vara dyra. 

 
MEDFÖDD SKEPSIS
Det är rätt vanligt att barn känner viss skepsis inför ny mat. Första gången du stoppar in något nytt i barnets mun kommer tungan i regel att pressa ut det igen. Barnets skepsis inför ny mat behöver inte vara ett tecken på att det inte tycker om maten. Forskning visar att ny mat kan presenteras för babyn upp till tio gånger innan den accepteras. Var tålmodig och testa flera gånger även om du blir frustrerad. Försök att uppträda lugnt och låt inte negativa känslor prägla måltiderna.
 
HUR MYCKET MAT OCH HUR OFTA?
De flesta barn i 8–9-månadersåldern har en måltidsrytm med fyra fasta måltider under dagen och kanske ett–två mellanmål vid behov. Detta ökar gradvis från 6-månadersåldern. Tänk på att en tesked är mycket mat för ett litet barn. I början ökas mängden gradvis till några teskedar och därefter till några matskedar.
 
All mat behöver inte mosas med stavmixer eller matprocessor, för motoriskt och utvecklingsmässigt sett klarar de flesta att börja tugga mat redan från 7-8-månadersåldern. För de flesta kan maten mosas med gaffel från 8-månadersåldern och gärna när de har sett hur maten ser ut. Barnet kan börja äta bröd med pålägg som omväxling till gröt eller i stället för gröt.
Det finns ingen regel för när på dagen barnet bör få mat eller vilka måltider på dagen som bör vara gröt, bröd eller varm mat. Om barnet vaknar mycket tidigt på morgonen kan det vara bra att inleda med en lätt måltid, gärna i form av modersmjölk, välling på flaska eller gröt. Försök att inte låta det gå mer än tre timmar mellan varje gång som barnet erbjuds mat.
FÖRSTOPPNING
Visste du att katrinplommon hjälper om barnet har trög mage? Du kan använda mosade katrinplommon som sötningsmedel i gröt och middagsmat eller ge katrinplommonsaft som dryck till maten.
MIKROVÅGSUGN
Många använder helst mikrovågsugn när fryst mat ska tinas och värmas upp på nytt. Det kan vara bra att veta att mikrovågsugnen inte alltid värmer jämnt och därför kan en del av maten vara ljummen, medan en annan del är alltför varm. Modersmjölk ska aldrig koka och kan därför inte värmas i mikrovågsugn, utan enbart i vattenbad. Det är viktigt att man rör om ordentligt i mat som är uppvärmd i mikrovågsugn och testar temperaturen genom att prova att lägga lite på handleden.
Ge inte babyn hela råa grönsaker, äpplen, vindruvor eller nötter – den kan sätta det i halsen. Koka grönsakerna och frukten så är det inga problem. Honung ska inte ges till barn under ett år eftersom det kan leda till spädbarnsbotulism. Barn ska inte vänjas vid mycket salt. Använd i stället smakrika grönsaker och milda kryddor och örter. Vänta också med apelsin, citron, jordgubbar och kiwi eftersom de kan utlösa histamin lokalt i huden och skapa klåda. Trådigt kött, som är svårt att tugga, kan man också vänta med.
 
GRÖT
Gröttraditionen i Sverige går långt tillbaka. Fortfarande är det ofta den första mat vi ger barnen när de börjar med fast föda. Till de allra minsta kan du tillsätta modersmjölk/modersmjölksersättning i alla grötrecept. Koka gröten på vatten eller modersmjölksersättning och rör eventuellt därefter i modersmjölken. På så vis bibehålls immunämnena i modersmjölken – den får inte koka. Om du vill ha mycket modersmjölk i gröten, kan du använda mindre vatten när du kokar. Då blir gröten tjockare och du kan späda ut den med modersmjölk i efterhand. Använd svag värme när du kokar gröt, så att gröten inte bränner fast i kastrullbottnen.
 
Små barn föredrar ofta fruktmos som sötningsmedel i gröt, vilket är bra eftersom de får i sig en mängd vitaminer från frukten. Det är viktigt att ge barnet gröt gjord på glutenhaltigt spannmål medan det fortfarande ammas med modersmjölk, eftersom den skyddar tarmen. Men börja ändå med glutenfri gröt först och fortsätt därefter med glutenhaltig gröt längre fram.
 
TIPS
Visste du att det finns en snabbmetod för att kyla gröt? Lägg en istärning med fruktmos i gröten, så får den rätt temperatur och dessutom en härlig fruktsmak.
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelKostråd för ammande
Nästa artikelIntervju med RBU:s ordförande
DELA