De flesta ammade barn får i sig den mat de behöver. Men det kan finnas de barn som av olika orsaker inte får tillräckligt. Hur ska man veta om barnet får tillräckligt när man inte ser hur mycket det dricker?
 
”Jag är rädd att min bebis inte får tillräckligt med mjölk. Hon sover så små stunder åt gången och skriker ständigt efter mat. Ibland somnar hon vid bröstet. Betyder det att hon är mätt? Om eftermiddagen och kvällen är det extra illa. Då gråter och skriker hon hela tiden. Jag märker att jag har mindre mjölk nu än den första tiden. Har jag för lite? Ska jag börja med tillägg? Hur vet man om bebisen får tillräckligt med mat?”
 
Dessa frågor är bland de vanligaste som ställs till amningshjälpen. Och inte utan grund, för det kan vara svårt att veta om barnet faktiskt får tillräckligt med mat. Generellt kan man säga att barnets matintag är självreglerande, det vill säga de säger ifrån när de vill ha mat och äter tills de är mätta. Men om de verkar hungriga hela tiden då?
 
Vad är tillräckligt?
Vissa barn behöver mat ofta, andra kanske sover fyra timmar mellan varje mål. Måltidsrytmen hänger samman med barnets behov och varierar från barn till barn. Vilka signaler ska man gå efter för att veta när man ska ge mat? Att barnet gråter är inte nödvändigtvis ett tecken på att det är hungrigt. Barnet kan också gråta för att det är trött eller till exempel för att det har magknip av för mycket mat. Istället för att fokusera enbart på gråten får man försöka ha ett helhetsperspektiv på det enskilda barnet. Det fungerar inte att bara undersöka de kritiska perioderna -barnets hela dygn behöver undersökas.
 
Verkar barnet nöjt några gånger under dygnet, till exempel efter frukost eller vid förmiddagsmålet? Har ni under dagens lopp några gosestunder då barnet ligger på skötbordet? Skrattar eller ler barnet? Får ni bra ögonkontakt? Hur ser det ut i blöjan? Det kommer inte ut mer än vad som kommer in. Växer barnet som det ska? Det är också ett bra tecken. Om barnet har flera våta blöjor per dygn kan man räkna med att det får tillräckligt med mjölk.
 
Man kan väga blöjan
När pappersblöjor nu är så effektiva som de är kan det faktiskt vara svårt att veta om blöjan är blöt eller inte. Man ser kanske att den är använd -men är det bara en liten skvätt i den? Lägg den använda blöjan i ena handen, och väg mot en oanvänd. Då känner du skillnaden. Och sannolikt blir du lugnad av att barnet kissar som det ska.
 
Signaler om att barnet vill ha mat
Ett spädbarn som vill ha mjölk börjar att söka med munnen, kanske redan som halvsovande. Barnet öppnar munnen och vrider huvudet fram och tillbaka i sökandet efter bröstet. Det kan också börja suga på sina egna händer. Detta sker som regel långt före att barnet börjar gråta och är tydliga signaler om att hon vill ha mat.
 
Kraftig gråt kan vara en hungersignal, men inte nödvändigtvis. Man måste också värdera hur lång tid det gått sedan förra måltiden och fundera på om gråten kan handla om något annat, exempelvis magknip. Att barnet vill ligga och sutta på bröstet är inte alltid ett tecken på att det är hungrigt. Att suga är något av det bästa spädbarn vet. Prova med napp!
 
Halvtomma bröst
Om barnet gråter och skriker efter mat och mamma samtidigt upplever att brösten verkar tomma är det lätt att tänka att man producerar för lite mjölk. Vissa läcker mycket första tiden efter förlossningen, andra lite. De flesta kvinnor som ammar upplever att brösten verkar fulla och mer eller mindre spränger den första tiden. Därefter går denna känsla av att vara överfull med mjölk över.
 
Några veckor, eventuellt månader, efter förlossningen har produktionen anpassat sig efter barnets behov. Slappa bröst betyder alltså inte att mjölken är borta, det betyder sannolikt bara att du inte längre producerar för mycket. Om du tidigare läckt mycket och det nu slutat så är det inte heller samma sak som att du har för lite mjölk utan att överskottet nu är borta.
Vissa kvinnor pumpar ut mjölk för att öka mjölkmängden. Detta kan dessvärre göra saken värre. Barnet suger ut mycket mer än man klarar att pumpa. Och stressen över att öka mängden kan medföra att man producerar adrenalin och att utdrivningsreflexen blir så hämmad att man nästan inte får ut något alls. Dessutom innehåller modersmjölken fett och för många barn är det därför inte så stora mängder som behövs. Men fetthalten varierar över dygnet, så om man pumpar riskerar man att pumpa ut just den fetaste mjölken, som barnet kanske då alltså inte får del av.
 
Problemrytm
Vissa barn sover korta perioder, får ett litet mål mat, somnar vid bröstet, blir liggande där eller flyttas över i vagga, sover en kort period, gråter och får lite mer mat, somnar vid bröstet igen och så fortsätter det. Att amma dygnet runt är givetvis krävande. Dessutom kan barnet få för lite sömn. Tät amning kan också innebära att barnet inte får någon fet mjölk.
Orsaken är att när barnet amma kommer först en tunn mjölk som är en slags törstsläckare, därefter kommer den feta, näringsrika och mättande grädden. Om barnet får många små mål är det inte särskilt hungrigt när det ammar och kanske slutar innan den feta grädden kommer. Så har barnet släckt törsten men blir snart hungrigt igen. Och så går det runt. Men man ska vara medveten om att barnet de första veckorna behöver många måltiden. Efter hand blir det längre perioder emellan måltiderna.
 
Mycket mat och mycket sömn
De flesta barn äter bra till frukost. När det verkar som att barnet är mätt är det tid för mys. Använd gärna skötbordet. Efter en stund där kan ni amma lite till. Man kan kalla det påtår och fungerar som en extra matbit för att fylla upp efter rapningarna.
Så är barnet riktigt mätt och klar för att sova. Allra bäst är det att sova ute. Är det för kallt eller känns otryggt bör det sova i egen säng i ett svalt sovrum. De flesta spädbarn sover i ganska många timmar om magen är full och det får ligga i fred. Man behöver inte rusa till det för minsta ljud. Små barn har ett sovmönster som innebär att de nästan vaknar, eller vaknar till och sen somnar om -om det inte blir stört eller upplockat.
 
När barnet vaknar och har varit vaken en stund och är hungrig så är det dags att äta igen. Därefter åter tid för gos och småprat, påtår och mer sömn. De flesta spädbarn behöver mycket sömn, gärna 17-18 timmar om dygnet. Får de inte tillräckligt med sömn blir de griniga, precis som vi vuxna.
 
Skrik på kvällen
Om man är rädd att barnet får för lite mat, och är bekymrad över sin egen mjölkproduktion, är det lätt att fokusera på det som sliter. Man kan få känslan av att barnet ”gråter hela tiden”, medan det som kanske händer är att barnet gråter och skriker mycket på eftermiddagen och kvällen. De flesta barn har en orolig period på eftermiddags- och kvällstid. De är då mer hungriga än under resten av dagen, sover mindre och skriker mer. Detta är vanligt och går över när barnet blir äldre.
 
Källa: ”Boken om amming” av Elisabeth Helsing.
 
 
Vad tyckte du om artikeln?  
Föregående artikelBlödning under graviditeten
Nästa artikelHur lång tid tar det?
DELA