Annette 13.10.2008
Fråga:
Hej Vi har en flicka på två år och tre månader. Hon har alltid tytt sig mer till mig en till sin far, men på sista tiden har det blivit värre. När hennes pappa kommer in i ett rum där vi är så kan hon säga, nej pappa inte komma. När han vill pussa henne stöter hon bort honom och skriker nej, och han har de senaste veckorna inte kunnat natta henne utan hon skriker bara på mig. Hon sätter sig aldrig i hans knä när jag är hemma. När jag inte är hemma är det dock inte något problem. Det konstiga är att hon gärna kryper upp i knät hos vänner som besöker oss. Det här börjar bli till ett problem hemma, bland annat därför att min man blir sårad och ledsen. Även om han säger 'att det går över' så kan jag se att det sårar honom djupt när hon knuffar bort honom eller skriker nej när han kommer. Dock har jag upptäckt att om jag kramar och pussar honom så att hon ser det så kommer hon gärna och gör det samma. Finns det något vi kan göra för att ändra situationen?
Svar:
Hej, du har säkert en del av lösningen i ditt sista påpekande i brevet. För att relationen till pappa ska ändras behöver de din aktiva hjälp. För att fadern ska kunna genomföra en bra ”nattning” behöver du tydligt säga till er dotter att han ska lägga henne och att det går jättebra. Sedan behöver han hålla på tills han lyckas. Om hon skriker på dig får du åter tydligt säga att det är pappa – ”världens bästa pappa” som ska lägga henne ikväll och att det går jätte bra. För att bryta mönstret måste både dotter och pappan få erfarenhet av att lyckas fast du är hemma. Om du, efter ett antal skrik, går in och tar över blir det ett bakslag. Så visa er lilla tös att hon inte kan styra situationen och fortsätt att pussa på din man!
Ha det gott!
Eva