helena 10.11.2009
Fråga:
hej eva! jag och min sambo håller på att flytta isär och därav ingen vidare stämning hemma.. vi bråkar inte, men pratar knappt med varandra heller för den delen. detta märker givetvis min son av, han är sju, och jag har märkt tydliga förändringar i hans humör på senaste tiden. han har blivit känsligare- blir arg och ledsen jätteofta och tycker ofta att vi är arga på honom fast vi inte alls är det. till saken hör också att hans pappa ofta försvinner på fredagen och kommer hem lördag eller söndag och har festat hela helgen och jag känner då att jag måste kompensera hans frånvaro på något sätt, vilket jag vet att jag inte kan. min fråga är: hur mycket kan jag prata med min son om hur han känner och om hans känslor och så? blir det bättre för honom av att prata? jag mår så dåligt av att han mår dåligt och har ständigt dåligt samvete för att det är som det är, vilket han säkert också märker då han är väldigt mammig! jättetacksam för svar- vet inte hur jag ska handskas med situationen..
Svar:
Hela er lilla familj är sannolikt i kris efter det beslut ni har fattat. Ni föräldrar hjälper er son bäst genom att prata med honom om hur jobbigt ni har det just nu. De vuxna skälen till er separation ska han inte behöva höra, men ni bör bekräfta hans känslor av ledsenhet. Om han tror att ni är arga på honom kan han mycket väl ha uppfattat den frustration som finns mellan er föräldrar. Berätta då för honom att ni ibland är arga på varandra och att det därför är bättre att ni bor på två olika ställen.
Det känns skönt för ett barn att bli bekräftad i sina känslor och veta att ens föräldrar förstår. Övertyga er son om att det kommer att bli bra så småningom och att ni båda föräldrar alltid kommer att finnas för honom.
Lycka till !
Eva