Beräkna utifrån första blödningsdag i senaste menstruation
Daniel 04.02.2010
Fråga:
Hej! Min fru och jag är väldigt bekymrade över vår äldsta dotter som är sex år gammal. Tösen har varit utvecklingstidig med allt men vägrar, och då menar jag totalvägran, att lägga sina blöjor på hyllan och hoppa i trosorna. Vi har pratat med BVC så ofta som lugnar oss och säger vi ska inte göra någon affär av det och när hon känner sig redo att sluta själv så fixar flickan det men barnet är ju sex år gammal. Vi gjorde en test med henne och sa att du är ju vår stora och duktiga tjej så nu lägger mamma och pappa undan dina blöjor. Dottern blev fullkomligt panikslagen och hon skakade i våldsamma spasm och det var så otäckt. Vi satte på henne blöja och allt var vanligt med henne igen. BVC-pratet ger oss aldrig någon direkt uppfattning och det svar som vi får av barnet är att hon tycker det är så stimulerande skönt. Vad ska vi göra? Med vänliga hälsningar Daniel
Svar:
Hej!
Jag förstår verkligen att ni vill hjälpa er stora dotter att sluta med blöjor. Det framgår inte tydligt av ditt brev om er flicka använder blöjorna bara som alternativa trosor eller om hon också uträttar sina behov i dem. Om hon inte har lärt sig att gå på toaletten än är det givetvis där ni måste börja, regelbundenhet efter måltider är det som gäller, och med så lite utdragna kamper som möjligt. Det är bättre att ställa henne inför faktum att nu är det dags att gå och kissa.
Jag blir nyfiken på om det har varit svårt att hjälpa er dotter att klara andra gränser som ni har satt för henne? Er dotter var mycket kraftfull i sin protest då ni tog bort blöjan och det hade effekten att ni ändrade er. Nu måste ni ställa er in på att hon kan ta i ännu mer om ni tar upp frågan igen. Och det måste ni ju göra, det är en svår social situation att börja skolan och fortfarande ha blöjor.
Går det att förhandla och resonera med henne om detta? Hon är så intellektuellt utvecklad att hon borde förstå att vissa saker har man i en period i livet och sen när man är äldre ändras det. Kan hon tänka att vissa saker gör man fast man från början inte riktigt vill? Mitt råd är att ni pratar och förbereder henne och att ni sen erbjuder henne under- byxor som enda alternativ. Hon får då protestera och explodera i känslor, men det blir ändå som ni bestämt. Ni visar henne att ni på alla sätt vill hjälpa henne att lugna sig och klara denna förändring men ni ändrar inte beslutet.
Lycka till!
Eva