Stefan 18.03.2010
Fråga:
Hej. Jag har varit i en vårnads tvist ang min son på 3 år som jag tyvärr förlorade. Underr det här året drogs vårat natt umgänge in o våra tider drogs ner jätte mycket. Under gångna året berätta dom på ett etv st för ca6 mån sedan att han bråkar med barnen, knuffas,fäller o slår till dom när dom går förbi helt oprovoserat. Han söker oxå gränser kärlek o tar kontakt på ett konstigt sätt kan inte avläsa dom andra barnen när dom inte vill mer. I mån när jag var på dagis kom det fram att han även håller på o skallar dom o slåss ännu mer nu. När han tillrättavisas avskärmar han sig helt som om det inte har hänt o är inte kontaktbar. Så har han även blivit mot mig när jag säger till. Varför gör han så här ? är det bristande uppfostran från mammans sida (hon är nästan aldrig själv med honom utan hennes mamma är med hela tiden o hon är väldigt bestämande o hård hela tiden) då man ser tydligt att detta har hänt under sista åretr eller är det något man behöver ta hjälp av BUP att utreda. Fick oxå veta att när hon lämnar honom blir han jätte arg eller ledsen o personalen får hjälpa till för att klara detta o när hon hämtar vill han inte gå hem. Är orolig för mitt barns mående nu o skulle vara jätte tacksam för svar då jag ska på samtal i morgon. Vi har fått natt umgänge igen o har det hur bra o mysigt som helst. Har även haft ett besöksförbud som gick i mon o därför inte kunnat prata med mamman om hur han har det o mår, har nu hört av till henne för att se på detta proplem o vår syn på gemenam uppfostran men utan svar som vanligt. Tack på förhand. Mvh Stefan
Svar:
Hej! Det framgår inte av ditt brev när ni separerade, men jag gissar att det är över ett år sedan och att det sedan skilsmässan varit konfliktfyllt mellan er föräldrar. Den konflikten har säkert påverkat er son både direkt och indirekt. Det som skulle hjälpa honom bäst är att ni föräldrar skulle kunna samarbeta och aktivt stötta varandra i föräldraskapet. För att det skulle vara möjligt gissar jag att ni måste sätta era egna behov åt sidan och fokusera på att göra det lugnt, tryggt och förutsägbart för er lille son.
Er sons beteende på förskolan är bekymmersamt både för honom och för hans kamrater. Sannolikt får er son mycket negativ bekräftelse. Han behöver hjälp att hantera sina känslor och aktivt stöd att "göra det bra" igen efter att han attackerat någon kompis. Att han stänger av i kontakten då han blir tillsagd, handlar säkert om att han mycket väl vet att han gjorde något som inte var bra, men att inte vet varför han gjorde så eller hur han ska komma ur den svåra situationen. Det behöver han er vuxnas hjälp med. Med en treåring kan man prata igenom det som hände och själv förklara för honom de olika stegen i händelsen, men utan att fråga honom varför han gjorde. Den frågan är oftast för svår och skuldbeläggande.
Hoppas att ni föräldrar hittar en ny fas i ert föräldraskap och att ni kan använda familjerätten som hjälp. Er son visar med sitt beteende att han är i stort behov av att tillvaron blir lugnare och tryggare.
Vänliga hälsningar!
Eva