lotta 24.05.2010
Fråga:
min aktiva, kreativa fantasifulla tjurigt envisa son är inne i en otroligt trotsig fas i sitt liv. Han totalt ignorerar tillsägelser från mig och när han märker att jag inte ger med mig skriker han jag vill jag vill nu genast. detta beteende provocerar min man totalt och han går igång på alla cylindrar mot vår son. Ofta slutar dessa konflikter med att min man skriker väldigt högt åt vår son så att han börjar gråta. Då blir min man vansinnig och skriker åt honom tills sonen är tyst. jag mår dåligt av allt detta skrikande och det är ju jag som sedan får trösta förklara och medla efter dessa bråk....hur ska vi kunna hantera vår sons trots på ett bättre sätt?
Svar:
Hej! Det framgår inte av ditt brev, men jag gissar att er son är i treårsåldern. Det viktigaste ni måste åstadkomma nu är att din man inte skrämmer er son! Om jag förstår situationen rätt så resulterar en gränssättning från din sida i protester från sonen som i sin tur gör pappan arg. Lyckas du genomföra det "nej" du sagt? Vet er son att mamma inte ger sig då hon sagt ifrån? Förklara för din man att det är mycket bättre om er son lär sig att lyssna på dig utan förstärkning från hans sida. Förklara också att protesterna är ett naturligt steg i ett barns självständighetsutveckling och något viktigt för barnets mognad. Kanske är det lättare för din man att var tyst och lugna sig om han förstår sig på sig själv och varför han blir så provocerad av er lille son. Försök att diskutera detta med honom. För ett litet barn är det mycket svårt om föräldern som ska ge trygghet och tröst samtidigt också är en som skrämmer barnet. Det blir en mycket svårhanterlig situation. Därför är det mycket viktigt att din man hittar sätt att stoppa sin frustration och försöker se situationen från er sons perspektiv istället
Vänliga hälsningar!
Eva.