Roland 31.10.2010
Fråga:
Hej, jag orkar int med vår befintliga situation med våra två barn pojkar 3,5 och 5,5. Friska,pigga killar med sprudlande energi men så det andra lyssna inte på ngt eller ngn, skriker och svårdomar till vuxenvärlden. Vi försöker behålla lugnet men det spåara helt enkelt ur varje gång. Vi skriker tillbaks,sätter dem i sitt rum eller i en fåtölj för att lugna ned dem men dt hjälper inte det dra igång igen med en sprudlande fart allt från skrik till att saker kastas och enda resultat av detta de har roligt när de får igång oss som lever i hopp och förtvivlan över vad skall vi göra för att komma ur denna spiral.
Svar:
Hej! Så trist det låter. Det låter verkligen som ni kommit in i en ond spiral av bus-tillsägelser-skrik-bus-tillsägelser osv. Av din beskrivning uppfattar jag att sönerna är både aktiva och att de lätt kommer upp i "högvarv". Det gör givetvis att det är svårt att lugna dem. Men det är där ni måste börja. Pojkarna är alldeles för små för att själva bryta de onda cirklarna och tyvärr har ni inte gett dem så många goda erfarenheter av att ni lyckas lugna dem. Jag gissar att det är lättast när ni båda vuxna är hemma. Bestäm er en dag då ni är i balans och har gått om tid att IDAG ska vi inte skrika tillbaka. Vad som än händer så kommer ni inte tappa humöret och med skrik göra situationen ännu mer stressande. För det är det som måste till: att era söner får erfarenheter av att ni lyckas lugna dem. Barn är konservativa och det kan därför vara svårt att snabbt bryta invanda beteenden, men när ni lyckats några gånger kan spiralen långsamt snurra åt andra hållet. Lämna inte pojkarna ensamma för att lugna sig själva. Det är de alldeles för små för att klara. Bryt sannolikt lite tidigare än vad ni hittills gjort, lite innan det spårar ur tar ni en son var och gör något helt annat. Någon lek eller bok eller något annat ni kommer på som kan fungera nerlugnande. Bry er inte om svärorden, era söner har lärt sig att ni blir provocerade av att höra dem och det är just det de vill åstadkomma. Fungerar inte svårdomarna som "igång-sättare" tappar de snart motivationen att använda dem.
Detta kommer ni att lyckas med!! Med det kommer att krävas tid, tålamod och lugna nerver!
Lycka till!
Eva