Susanne 18.04.2011
Fråga:
Hejsan, Min dotter har sedan 1 års ålder haft väldigt stora utbrott, hon slutar inte förens hon kissar/kräker ner sig. hon har under en längre tid bott hos min farmor då hennes lillebror som föddes i august 2010 har varit sjuk, nu har hon bott hemma i ca 1 månad och efterhand så känns de som att jag har två bebisar. Hon kan inte göra något själv längre, hon kan inte går, inte dricka ur glas osv. Desutom så har hon börjat kissa på sig, flera gånger om dagen. Hon har varit blöjfri i över ett år. Det är precis som att hon blivit bebis på nytt och jag vet inte vad jag ska göra. Hon kissar i soffor och på mattor, och så vill jag inte ha det, vad ska jag göra? MVH: en orolig mamma
Svar:
Hej! Det låter som en verkligt jobbig situation för hela familjen. Du beskriver att er dotter har haft utbrott där hon inte kan lugna sig sedan hon var ca 2 år. Jag gissar att det från början hängde samman med "2-års trots" men att det, när lillebror föddes och han dessutom blev sjuk, övergick i någon sorts krisreaktion. Sett ur er dotters perspektiv har livet ändrats dramatiskt de senast 8 månaderna. Först förändras mamma en del, sedan försvinner hon för att återkomma med en liten baby som behöver mycket uppmärksamhet. Sedan stiger stressnivån i familjen och båda föräldrarnas uppmärksamhet riktas mot lillebror. Därefter försvinner båda föräldrarna och den trygghet de står för och det välbekanta hemmet byts mot ett annat hem. Hur kärleksfull och varm omsorgen än varit för er flicka hos släktingen, så har hon saknat er och inte förstått vad som hänt. Det är stor risk att hon tänker att hon gjort något fel som resulterade i att hon inte kunde bo kvar hemma. Barn i hennes ålder är så egocentriska att de inte kan tänka att saker inte hänger i hop med dem själva. Jag utgår ifrån att de beslut ni fattade var de enda möjliga i en allvarlig situation och att de var nödvändiga i den kris ni hamnade i. Nu måste ni dock lägga mycket kraft och energi på att hjälpa er dotter tillbaka till ett åldersadekvat beteende. Det är en normal reaktion från ett äldre syskon att gå tillbaka en del i utvecklingen när det kommer ett småsyskon. Att vilja bli buren, matad och behandlad som småsyskonet. Detta brukar dock gå över efter någon månad om man som förälder har kraft att ge mycket uppmärksamhet åt det stora barnet, trots att det kommit en konkurrent. I er familj var det, gissar jag, tyvärr inte möjligt.
Min rekommendation är att ni försöker ordna det så att ni båda föräldrar och kanske speciellt du kan vara extra mycket med er dotter. Eftersom det ofta är modern som är hemma i starten med ett nytt barn och som blir upptagen med amning och omvårdnad, upplever det större barnet att just modern "försvunnit" på ett obegripligt vis. Försök att inte bli arg på er dotter då hon beter sig som en baby, utan förklara istället för henne vad som hänt och att ni förstår att hon har haft det svårt. Visa på alla sätt att nu finns ni för henne igen, och ni kommer inte att försvinna ! Er dotter behöver mycket hjälp att lugna sig då hon blir frustrerad så att det inte slutar med att hon kräker eller kissar ner sig. Lugna, avled, trösta, busa eller vad som helst bara ni kan hjälpa henne att lugna sig då hon blir upprörd. Givetvis inte genom att säga ja till sådant ni först sagt nej till. Ställ in er på att detta kommer att ta några månader.
Vänliga hälsningar!
Eva