min dotter är rädd för sin pappa

Hej Eva Jag har en dotter som nu är 11 månader, hon har bott endast hos mig sedan hon var en månad gammal. Pappan har varit våldsam mot mig under hela vårt förhållande, mest psykisk misshandel och detta blev värre efter separationen då han även misshandlat mig fysiskt inför dottern, och han har fortsatt få vredesutbrott,skriker och uppträder aggressivt mot mig men även i närvaro och direkt riktat mot dottern, han har skrikit åt dottern då hon gråtit. han kan inte hantera dottern då hon gråter,, familjerätt och socialtjänst har rekommenderat honomatt uppsöka en barnpsykolog vilket han inte har något som helt intresse för, dottern har haft umgänge nätter med pappan eftersom han krävt detta sedan hon var 2 månad,jag har vart för rädd för att säga nej, senaste 8 månaderna endast 5 övernattningar då jag fått styrka att säga ifrån,, har verkligen inte haft det lätt med pappan till min lilla underbara dotter, men då jag ser att min dotter reagerar väldigt negativt av umgänge med pappan så tycker jag inte att nätter är lämpligt och ber honom förstå att det är för barnets bästa som umgänget bör ske dagtid,, men han har blivit helt galen och har i oktober brytit sig in i min lgh,trakasserat mig grovt, lämnat röstmeddelande att han hatar mig och att han vill slippa mig, att jag är psykisk sjuk,osv osv misshandeln och hemfridsbrott är polisanmält, är mkt rädd för honom, jag kämpat att dottern inte ska behöva sova nätter hos honom,, för att jag ser att hon då hon kommer från honom och har sovit nätter har ett avvikande beteende, hon är extremt mammig, matvägrar, gråter och vaknar 19 gånger under natten hos mig, vilket är mkt avvikande, hon sover hela nätter ALLA andra nätter, har inga problem att äta i övrigt och är en mkt glad och friskt barn. nu till frågan. Är det så att så små barn kan reagera så då som inte mår bra av att vara borta från sin anknytningsförälder och att hon har en rädsla för honom,, jag ser ju att hon är rädd för honom vid alla hämtningar,hon gråter och vill till mig, men han säger att dottern mår bra när hon är hos honom,, kan det vara så att hon uppvisar ett "normalt"beteende hos honom men då hon kommer till mig visar att hon inte mått bra av att vara hos honom,,det är så jag upplever det. Vet att det är viktigt att hon får träffa sin pappa men det ska ju vara förenligt med hennes bästa och utifrån hennes behov, vilket pappan inte kan se, han utgår från att vi har gemensam vårdnad, att han har 50% rätt till henne, Pappan har stämt mig på umgänge, då han kräver att ha dottern nätter,vilket jag inte anser är till barnets bästa, och jag kommer att ansöka om ensam vårdnad. Jag känner att jag skulle vilje ha en barnpsykologs uttalande om hur jag ska handla nu. Pappan säger att jag hittar på och ljuger för att han anser att jag är bitter på honom och vill straffa honom,vilket inte är fallet då jag är väldigt glad över att ha kommit mig ut ur den destruktiva relationen som vi hade. men han har ju som sagt inte kunnat uppföra sig, vi har varit hos Familjerätten i 6 månader, men dom verkar bara se att det bästa är att barnet är hos båda föräldrarna lika mkt,han satt och skrek åt mig i dessa möten så jag satt liten och rädd där varje gång. var extremt jobbigt att vara på samarbetssamtal med en man som misshandlat mig psykiskt och fysiskt i 7 år, han har ett maktbehov på mig. kan man få kontakt med en barnpsykolog? för jag måste kämpa för min dotters trygghet, och jag skulle vilja få stöd från en kunnig barnpsykolog. Tacksam för svar mvh / A