Mia 09.03.2009
Fråga:
Hej, jag undrar hur länge och när jag kan börja vara ifrån mina barn. Min man och jag har separerat (sen januari) och vi har två barn. Den äldsta är 3,5 år och den yngsta 9 månader. De bor hos mig och träffar pappa hemma hos oss en vardag i veckan samt fredag till lördag varannan helg. Då är jag inte hemma. Jag upplever det jobbigt att lämna den yngsta, han är oerhört mammig. Min man säger att det går bra när jag inte är där och det kan nog vara så också men jag vet också att han aldrig skulle säga om det inte skulle vara bra, eller ringa och be mig komma hem om de är ledsna. När han flyttar in i sitt nya hem ska barnen vara hos honom varannan helg och då vill han (och jag med) att de ska vara där fredag till söndag. Då kommer den yngsta vara 10,5 månader. I sommar vill han ha barnen hela veckor när han har semester. Jag är inte emot det, tvärtom vill jag att barnen ska ha en bra relation med sin pappa men jag oroar mig för den yngsta. Är han för liten att vara ifrån mig en hel vecka? Jag upplever det så men det kan ju förändras till sommaren? Han fyller ett år i mitten av maj. Att han är väldigt knuten till mig nu beror på att han mest varit med mig och att hans pappa varit ganska frånvarande ända sen han föddes. Hur länge håller anknytningsfasen i sig? Efter sommaren vill min man ha barnen torsdagkväll till måndagmorgon varannan helg och en vardag i veckan. Det tycker jag skulle vara bra men känner mig osäker på när vi ska börja med det. Än så länge mår båda barnen bra, den äldsta vet att vi inte ska bo tillsammans mer men har inte förstått innebörden än då pappa ju är hemma hos oss när de ses. Min man flyttar till hus med en ny kvinna och hennes två barn så när barnen ska vara där på helgerna kommer förändringen bli tydlig för barnen. Förhoppningsvis går det bra men jag oroar mig ändå. Barnen är starkt knutna till varandra och det är uppenbart att båda hämtar trygghet och styrka hos varandra. Jag vill sära på dem så lite som möjligt. Hur ska jag göra? Mvh Mia
Svar:
Hej!
Det är en stor förändring för er alla fyra att inte bo ihop längre. För barnen kommer det att uppstå många nya situationer som de kommer att behöva er hjälp för att klara. Ett barn i 8 – 10 månaders åldern har en naturlig utvecklingsfas med känslighet för separationer och rädsla för främmande och det kommer eventuellt att försvåra umgänget i starten.
Barn mår bra av att ha flera anknytningspersoner, alltså personer som barnet har en trygg relation till och som hjälper barnet i olika stressfulla situationer och som barnet räknar med finns där. Anknytningssystemet är dock extra känsligt hos barn i åldern 6 månader till två år och det är därför inte rimligt att påfrestningarna blir för stora på det lilla barnet. Därför bör ni föräldrar prata med varandra om de reaktioner som barnet visar. Kanske är 1-2 veckor i sommar för lång tid att vara utan dig som är primär vårdare (eftersom pappan inte tagit lika ansvar hittills). Det umgängesschema du beskriver låter för övrigt bra.
Ställ in er på att den närmaste tiden kommer att bli krävande för barnen och att det dröjer innan allt det nya har blivit rutin.
Vänliga hälsningar!!
Eva