Helena 28.12.2010
Fråga:
Hej. Vår dotter på 7 månader är väldigt krävande vill ha närhet, ögonkontakt och uppmärksamhet hela tiden. Hon hade kolik i 4 månader. I dag är hon väldigt högljudd och skriker mycket. Speciellt när hon ligger på golvet trots att vi är i närheten, vid påklädning av ute kläder, när hon sitter i vagnen. I vagnen blir hon nöjd när hon får mat på flaska vilket var ända sättet så hon kunde acceptera att ligga i vagnen. För mig/oss är det svårt att laga mat då hon vill ha uppmärksamhet, det är svårt att åka bil då hon inte gillar att sitta i bilstolen, det är svårt att handla mm. I mataffären slutar det med att jag går och bär på hennne. Hur ska man få henne att sluta vara så skrikig? Har provat med att säga ett kort nej, och gett henne en leksak. Höjt rösten och sagt till på skarpen, gjort samma ljud som henne, blivit hysterisk (vilket naturligvis inte hjälpt.) Vi ger henne så mycket positiv feed back vi kan när hon är duktig. Hoppas du kan ge oss några råd för att bryta mönstret i vardagen så hon slutar gallskrika vid tex påklädning, bilkörning och handlingen. Tacksam för svar. Varmaste julhälsningarna Helena
Svar:
Hej, det låter som ett tufft föräldraskap. Små babyar har mycket svårt att lugna sig själva och är helt beroende av att det finns en förälder i närheten som kan trösta och lugna. En kolik period på 4 månader var sannolikt en stor påfrestning både för er och för er dotter och jag gissar att er dotter en känslig liten tjej som har svårare än andra babyar att lugna sig själv. Ni måste hitta sätt att bryta mönstret som är er dotters erfarenhet, nämligen "jag är inte säker på att mina föräldrar kan lugna mig när jag behöver". Att säga "nej" med lugn eller hård röst fungerar inte med ett så litet barn. Hon är för liten för att kunna förstå att hon kan få er att göra på ett visst sätt, exempelvis ta henne i famnen, genom att ändra sitt eget beteende. Hon gråter för att hon av något skäl är frustrerad och stressad och hon behöver er hjälp för att lugna sig. Hon talar om att "detta kan jag inte klara själv". Ni behöver inte vara oroliga för att ni "skämmer bort henne", hon är för liten för att skämmas bort. Det är först i 11-12 månaders åldern som barn rent intellektuellt förstår hur de ska ändra sitt eget beteende för att få mamma och pappa att göra en viss sak.
Så det ni måste göra är att hitta sätt att lugna och trösta. Den egna famnen brukar vara ett bra sätt, men eventuellt kan det också fungera med sjal/bärstol på rygg eller mage eller att hon sitter en liten stund i barnstol bredvid er i köket. När hon är på golvet är hon sannolikt frustrerad över att hon inte kan röra sig mot de saker som hon önskar. Tänk att detta är en liten kort period i er dotters utveckling och att er uppgift just nu är att hjälpa henna att komma i lugn och balans. Hon ska bygga upp minneserfarenheter att när hon kommer till sina föräldrar så blir hon lugn. Om jag förstår din beskrivning rätt så har hon nu erfarenhet av att ibland när "jag kommer till mina föräldrar så kan plötsligt föräldern börja skrika", det är givetvis obehagligt, obegripligt och stressande för er lilla dotter. Försök att hjälpa varandra att orka lugna och trösta och jag lovar att det kommer att vara annorlunda om ett par månader.
Vänlig hälsning!
Eva