Sandra 29.11.2010
Fråga:
Hej Eva ! Jag har en dotter som är 19 mån som verkligen är en envis och tjurskallig liten krabat. Alltid när vi är hos mormor så duger inte jag längre,hon gallskriker så fort jag tar i henne det är bara mormor som får bära,klä på och trösta. Tycker inte mitt barn om mig ? eller varför avvisar hon mig hela tiden när mormor är i närheten. Måste tillägga också att hon kan vara uppe i mormors famn och bara va för att hon tycker det är mysigt eller nåt, även sitta i mormors knä och kolla på tv gör hon men aldrig aldrig med mig och hennes pappa. Förstår ingenting varför hon är sån. Vill ju ha ett barn som vill krama sin mamma,sitta i knät och verkligen vill vara med mig men sånt barn fick jag inte. Hemma är det bättre då får jag ju trösta henne och klä på henne för då finns det ju ingen mormor som kan. usch jag mår verkligen dåligt av att känna att jag inte är omtyckt av min egen dotter. Har vi skällt på henne för mycket kanske när hon gjort saker hon inte får ? för vet att ordet nej har använts mycket. fast mormor säger ju också åt henne och blir arg när dottern gör dumma saker. En vanlig dag hemma är att hon börjar morgonen med att äta frukost sen titta på barnprogram och vi gör vårat,diskar,städar,sitter vid datorn. Hon brukar sedan tappa intresset för tv´n och går då istället och leker för sig själv och oftast så sitter jag vid datorn när hon leker,är det fel? jag kanske borde leka mer med min dotter så man kommer närmre varandra på det viset för att leka med henne har jag nog varit dålig på,men gör det ibland fast inte alltid hon vill leka med mig heller. Hur ska jag få en nära och bättre relation till min dotter ?
Svar:
Hej!
Det är svårt att säga varför er dotter agerar som hon gör, tydligt är väl att hon har en lite annorlunda relation till sin mormor. Kanske uppfattar hon mormor som spännande eftersom de inte träffas dagligen, kanske uppfattar hon en konkurrens mellan dig och din mor och hennes agerande blir då ett sätt att protestera mot dig. Oavsett vad som är bakgrunden låter det mycket bra att du vill förändra och utveckla din relation till din dotter. Att leka med henne på ett nytt sätt är säkert en bra start. Ett förslag är att sitta med henne på golvet och följa de initiativ som hon tar. Var tillsammans med henne utan att agera så mycket själv, utan vänta istället på vad hon föreslår. Det är ett bra sätta att få barnet att känna att man deltar på deras villkor. Ett annat sätt är att ta med barnet i de vardagssysslor man själv gör. Även om hon är liten kan hon säkert delta lite grand.
Det är klart att ni måste sätta gränser för er dotter på olika vis. Men kanske har du rätt i att det blivit för många hårda nej. Går det att sätta samma gränser utan att ni skäller och stämningen blir stressad? Det är angeläget att barnet inte blir rädd för sin förälder. Det lilla barnet är ju helt beroende av sina föräldrars tröst och stöd för att känna sig trygg. Det blir då en mycket förvirrande situation om barnet också blir rädd för sin förälder.
Lycka till att successivt förändra din och din dotters relation!
Eva