Maria 23.06.2009
Fråga:
Jag och min sambo har en snart ettåring som är mer pappig än mammig. Konstigt med tanke på att jag har varit med henne konstant sedan hon föddes. Hennes pappa umgås med henne på kvällarna efter sitt jobb. Han är en pappa som busar mycket med henne. Jag busar jag med men jag blir lite ledsen när många vänner liksom ser att hon är mer pappig än mammig. Hon skrattar mycket mer när vi är bland andra och när min sambo då busar med henne..Då kan vänner säga: Ja, det är kul när pappa busar med dig.. Jag duger när hon vill sova eller vill ammas (känner mig som en napp ibland..). Då säger hon mä-mä eller mamma. Kan man forma sitt barn att bli mer mammigt?
Svar:
Hej
När man inte delar på föräldraledigheten så får ni som föräldrar självklart olika roller. Du beskriver att du varit hemma under hela föräldraledigheten vilket gör att er dotter inte kan tänka sig in i en tillvaro, ett liv utan dig. Du är lika självklar som luften hon andas och maten som serveras varje dag. Att du alltid har funnits för henne och svarat på hennes behov av tröst och närhet gör att du bygger in en grundläggande trygghet hos henne. Någor som hon har glädje av i hela livet. Hon har lärt sig att hon kan signalera vad hon behöver och att det finns någon som alltid förstår.
Hon har i bästa fall en trygg relation också till sin pappa men han har, gissar jag, försvunnit och kommit tillbaka under större delen av hennes liv. Deras återseenden har varit fulla av skoj och lek och något som er dotter tydligt uppskattar. Jag hoppas att du kan se det positivt att ni två föräldrar fyller olika behov hos ert barn. Du står för ett tryggt lugn när hon ska sova och för njutnuingsfull mat. Hennes pappa står för lek, bus och glada återseenden. Tillsammans blir det ett fint föräldraskap ur din dotters perspektiv. Dessa roller kommer säkert att ändras under hennes uppväxt med olika utvecklingsstadier, men det låter som er dotter får sina olika behov tillfredställda nu under sitt första levnadsår.
Ha det gott!
Eva