Camilla 23.04.2009
Fråga:
Jag är 41 år och har två barn, födda 00 och 02. Nu väntar jag mitt tredje barn den 31 maj. Allt var frid och fröjd fram till vecka 26 då jag började få ont under höger revbensbåge, i vecka 31+4 ringde min barnmorska specialmödravården på grund av kraftigt ökande sf-mått, jag hade då 40 cm i sf-mått. På ultraljudet i vecka 32+2 konstaterades att det var mycket fostervatten och ett stort barn på ca 3400g. Ultraljudsbarnmorskan trodde att barnet skulle komma att väga över 5500 fullgånget. Har nu varit och träffat en förlossningsläkare igår och är nu i vecka 33+2 och har sf-mått 46 cm, han sa att barnet verkar friskt, jag är frisk (inget socker) bara det att jag är rh-negativ, banet är väldigt stort och ligger i säte. Jag ska träffa honom igen om två veckor i vecka 35+3 och se hur mycket barnet har växt. Han sa att vi skulle avvakta beslut om igångsättning eftersom det var för tidigt att ta något beslut ännu - men att det inte skulle vara något problem för mig även att föda i säte eftersom jag fött barn innan. Nu har jag hört att man brukar vända barn som ligger i säte, efter vecka 36-37 (eftersom de kan snurra runt själva innan) - stämmer det? Jag är nu livrädd inför förlossningen, att barnet ska fastna och ta skada och att jag ska gå sönder och blöda mycket. Jag har svårt att gå, svårt att sova och vill inte visa mig bland folk längre, alla tittar på magen och vissa säger rakt ut oj, vilken mage - hur många foster är det, hur många månader har du gått över tiden, snart spricker du osv Jag studerar, men har inte orkat delta mycket på sista veckorna, så jag klarar antagkligen inte de två sista tentorna, jag kan inte fokusera på någonting annat än graviditeten just nu. Min sambo och våra barn blir också lidande, jag är endera ledsen eller sur eftersom jag har ständig värk och inte sover och orkar inte göra någonting längre, jag ligger mest på soffan och deppar. Jag har ont i revbensbågen, foglossning, hemorojder och hård mage, halsbränna, ödem i händer fötter och ben, ryggvärk, hjärtklappning och andnöd. Jag tycker inte att jag har fått någon hjälp alls och min barnmorska säger bara att hon inte kan uttala sig om någonting eftersom det är förlossningsläkaren som beslutar i vad som ska göras. Jag är helt slut, snälla hjälp mig!
Svar:
Hej, det jag kan rekommendera dig ar att kontakta din läkare som du har tid med om tva veckor och beratta det du skrivit till mig om och verkligen beskriva din oro och livssituation. Sedan är det sa att man gärna vill prova att vända barnen och det görs vanligen runt vecka 37. Skulle det dock vara sa att man misstänker att ditt barn kommer att ha en vikt runt 5000 g kan jag inte tänka mig att nagon vill att du skall föda i säte utan man kommer troligen att diskutera alternativt förlossningssätt med dig. Är dock barnet i normal vikt är det bästa ju som du vet en vaginalförlossning och lyckas ocksa din vändinig sa gör du ju precis som du gjort med de förra barnen.
Vad gäller andras kommentarer är det ju bara att beklaga att omvärlden är sa himla respektlös, men det är ju svart att göra nagot at. Vad gäller dina studier finns kanske möjligheten för dig att ta ut del av dina föräldradagar redan nu? Man rätt att börja använda dem 60 dagar innan beräknat förlossningsdatum. Anledningen till attt vi har sa manga i Sverige är just det.
Varma hälsningar Pernilla