- Det är något oförutsägbart och det kan vara svårt att hantera, säger barnmorskan Margaretha Larsson.
Hon arbetar på Irisgruppen i Lund och träffar gravida som är så rädda att de kan ha svårt att fungera i sin vardag.
- Oftast handlar rädsla om: att förlora eller skada barnet vid en förlossning att tappa kontrollen att få bristningar i underlivet att känna smärta
att hamna i en akutsituation och själv dö – Då hjälper det inte att vänner och bekanta säger att kvinnor alltid har fött barn. Man måste acceptera och respektera kvinnans rädsla.
Margaretha Larssons säger att hennes viktigaste uppgift är att lyssna, stötta och bidra med kunskap. Tillsammans kan hon och den gravida kvinnan ofta hitta en strategi för att hantera oron. Det kan ibland vara så enkelt som att kvinnan blir garanterad epidural om det gäller smärta eller att barnmorskan håller emot lite extra när barnet kommer för om det gäller rädsla för bristningar.Vid andra tillfällen krävs fler insatser som kontakt med läkare eller psykolog.
Många av Margaretha Larssons patienter väljer till sist en naturlig förlossning. Men för en del kan kejsarsnitt vara den bästa lösningen.
– Studier har visat att obearbetad förlossningsrädsla ökar risken för komplikationer vid förlossningen. När jag pratar med förlossningsrädda funderar jag alltid över vilka förutsättningar som finns för kvinnan att gå igenom en vaginalförlossning. Finns det risk att det påverkar anknytningen till barnet eller relationen till partnern? Andelen starkt förlossningsrädda ligger idag omkring sex procent. Om kvinnan sedan tidigare har en psykisk diagnos ökar risken för att drabbas. Men det kan också handla om saker som att man tidigare haft en dålig relation till sjukvården, att man mist någon närstående eller råkat ut för sexuella övergrepp.