BebisVärldens lyckligaste...eller?

Världens lyckligaste…eller?

bild: iStockphoto.com
Av Psykolog Astrid Lindberg 325 Uppdaterad 22.11.07

Sällan är förväntningarna på stor lycka så intensiv som när man får barn. För vissa är det också kärlek vid första ögonkastet, men för många är kärleken något som växer fram. Många blir också nedstämda efter förlossningen.

Ungefär hälften av alla kvinnor som nyligen fött barn upplever olika grader av ett ostabild tillstånd några dagar efter födseln. Detta brukar kallas ”baby blues”. Forskare har försökt förklara tillståndet med hormonsvängningar, men man kan inte visa att detta är den enda förklaringen.

För de allra flesta går detta tillstånd över efter ett par dagar. För några varar bluesen längre tid och går över i en ihållande känsla av nedstämdhet.

Faktorer som kan utlösa nedstämdhet efter födsel
Humörsvängningar och nedstämdhet kan vara naturliga och förståeliga reaktioner i samband med en födsel. För att kunna förklara är det viktigt att se de förändringar som graviditet och förlossning innebär för nyblivna föräldrar. Socialt står föräldrarna inför djupgående rollförändringar. Man måste kanske omvärdera sitt liv och sina prioriteringar. Plötsligt styrs livet helt av barnets behov medan ens egna intressen och känslor måste sättas åt sidan för en tid.

Ansvaret för det lilla livet får många att känna sig otrygga. Om man dessutom känner osäkerhet inför jobb och ekonomi kan bördan bli tung.

Många gravida upplever att de i högre grad styrs av sina känslor under den sista tiden av graviditeten. Tårarna kommer lätt och man går i taket för minsta lilla. Det påverkar givetvis förhållandet och relationen mellan de blivande föräldrarna kan bli ansträngd. I väntan på det som ska komma blir båda sårbara. Och det behöver inte bara vara negativt. För att kunna förstå sårbarheten hos barnet – och känna empati – behöver man ha varit i kontakt med sin egen sårbarhet.

Många nyblivna föräldrar upplever förändrade medvetandetillstånd under och efter förlossningen. Man kan uppleva det som att tiden står still, tid och rum försvinner, man är i en annan värld, i ”sjunde himlen” och så vidare. Hållpunkterna för den vanliga självuppfattningen kan försvinna. Det är som att man blir någon man inte känner och inte har kontroll över. Detta kan vara berikande, men också skrämmande. Många vågar inte berätta om sina känslor av rädsla av att upplevas som galna. Vissa är till och med rädda för att de blivit psykotiska. Men det man möter i dessa starka känslor är en öppning mot oanvända möjligheter i sig själv.

Gemensamt för de flesta som haft dessa upplevelser är att de efteråt värdesätter livet mer och blir mer upptagna av att vårda relationerna med människor runt sig. Medvetandeförändringarna runt födseln kan därmed bli något djupt positivt om man klarar att ta emot upplevelsen.

Själva förlossningen kan också innebära en genomgripande existentiell förändring. När vi ska föda vet vi att det ligger en viss fara i situationen. Det kan få snett för både mor och barn. Även om det är ovanligt att något riktigt illa sker i vår del av världen, finns risken och vi är medvetna om den. Vi påminns helt enkelt om vår egen dödlighet.

Att förlora kontrollen
Många kvinnor har förväntningar på sig själv som födande som man inte klarar att infria. Förlossningen är en process då det kroppsliga tar över. Man måste överlämna sig till krafter man inte riktigt kan kontrollera, och till viss del överlämnar man sig också till medicinsk personal, på gott och ont. Denna sårbarhet kan skapa rädsla. Speciellt svårt blir det om förlossningen varit svår. Vissa kvinnor upplever förlossningen som traumatisk, även om barnmorskan beskriver den som normal. Detta hänger ofta samman med att kvinnan haft känslor av att totalt tappa kontrollen. Kanske har hon skrikit eller betett sig på ett sätt hon annars aldrig skulle göra. Skamkänslor över detta kan hänga kvar lång tid om man inte bearbetar dem.

I vissa fall kan kvinnan uppleva sig som dåligt bemött av personalen på förlossningen. Den pressade situation som förlossningssjukvården står under idag innebär i vissa fall att personalen får koncentrera sig på det praktiska och kanske inte alltid förmår att möta föräldrarnas sårbarhet och utsatthet. Oavsett så är det viktigt att sådana upplevelser blir bearbetade.

Sömnlösa nätter
De allra flesta nyblivna föräldrar får förändra sitt sovmönster den första tiden. Detta ökar självklart sårbarheten. Många upplever det oerhört slitsamt när barnet vänder upp och ned på dygnet. När båda föräldrarna lider av sömnbrist och samtidigt ska sköta om och ta till sig en ny liten människa kan man förstå att fallgroparna är många. Här uppstår många konflikter i relationen. På grund av den ökade sårbarheten kan motsättningarna bli särkilt svåra i denna fas. Båda föräldrarna behöver tid och plats att bearbeta sin nya situation.

Varför blir jag deprimerad när jag har det så bra?
I många fall kan den yttre situationen verka problemfri och idyllisk. Ändå kan kvinnan som nyss fött barn plågas av jobbiga känslor i veckor och månader. Ofta startar depressionen med svåra motsättningar mellan förväntningarna att bli mamma och de faktiska känslorna. ”Jag borde ju vara glad”, ”Jag ville ju ha barn”, ”Jag har allt jag kan önska mig” och så vidare. Självförebråelserna pressar henne längre ner i depressionen.

Dessutom kanske man har upplevelsen att inte räcka till i förhållande till barnet. Barnet kanske skriker och man förstår inte varför, man gör allt men inget hjälper. En ond cirkel kan sättas igång, med känslor av otillräcklighet, aggressivitet, skuld, otrygghet och oro. Man undrar också vad andra ska tänka och håller masken inför andra eller dra sig tillbaka. Detta förvärrar depressionen, går ut över självkänslan och öka upplevelsen av att mista kontrollen. Obearbetade förlossningsreaktioner kan pressa kvinnan i år och skapa onda cirklar om man inte bearbetar dem.

Nedstämdhet på grund av orsaker bakåt i tiden
Undersökningar visar att de kvinnor som upplevt nedstämdhet under graviditeten löper större risk att drabbas av detsamma efter en förlossning. Det kan ha lika orsaker som konflikter i äktenskapet, motstridiga känslor i graviditeten, tidigare aborter, missfall eller obearbetad sorg i förbindelse med dödsfall i familjen. Man ska vara observant på känslorna eftersom de kan utlösa mer långvariga och jobbiga reaktioner.

I vissa fall kan det vara svårt att hitta en förklaring på nedstämdheten. Det är hursomhelst viktigt att ge plats åt de motstridiga känslorna. Man behöver någon att prata med, och till slut kommer man då att se mönster och hitta förklaringar som hjälper till att gå vidare. Kanske man får gå tillbaka till sin egen barndom. Även om man hade en bra uppväxt så är det en tuff process att växa upp och alla bär på sår inom sig, stora eller små. Vissa vet man inte ens om att man har och det kan komma fram i perioder i livet när vi är extra sårbara, till exempel när man väntar eller precis fått barn. Denna period innebär också att vi helt naturligt tänker på vår egen barndom och det kan väcka gamla minnen till liv igen.

Svåra minnen om sexuella övergrepp kommer ofta fram under graviditet och förlossning. Kanske trodde man att man kommit över händelsen, men förlossningen och den sårbarhet det innebär kan väcka gammal ångest och panik.

Hur påverkar föräldrarnas nedstämdhet barnet?
Under de senaste åren har man blivit mer klar över att spädbarnet från första början är en social varelse som aktivt söker kontakt med sin omgivning. Spädbarnets anknytning till sina föräldrar blir också avgörande för utvecklingen av barnets själv. Om föräldrarna då inte finns där för barnet kan man se tendenser till depressiva reaktioner eller passivitet även hos spädbarnet. I vissa fall kan spädbarnet avvisa den deprimerade föräldern, något som kan öka den vuxnes nedstämdhet.

Det är alltså viktigt att söka hjälp, både för sin egen och barnets skull. I många fall har den närmaste familjen dessutom svårt att första reaktionen och den depriemerade föräldern kan känna sig helt utlämnad.

Om du känner igen dig i detta, vänd dig till ditt BVC så får du hjälp och/eller slussas vidare. Du kan också ta kontakt med den barnmorska som hjälpte till under graviditeten eller förlossningen.

Läs mer: När barnmorskan blir krishanterare

Följ bebisens utveckling:
Ladda ner appen

Vad tyckte du om artikeln? 

Senaste artiklarna:

7 miljötips för familjer som vill sluta använda plast

• Använd tygpåse eller väska istället för plastpåsar när du handlar. När det är möjligt, köp matvaror som inte är plastförpackade. • Använd matlåda i stål eller glas...